Den 13 september 2026 går Sverige till val, och för dig som driver företag står en hel del på spel. Bolagsskatt, arbetsgivaravgifter och 3:12-regler avgör i verkligheten hur mycket som blir kvar i verksamheten. Skillnaderna mellan partierna är dessutom betydande på flera av dessa punkter.
Den här guiden sammanfattar vad de åtta riksdagspartierna själva vill göra med företagarnas skatter. Vi tar inte ställning för något parti, utan redovisar positionerna som de framförts av respektive partis skattepolitiska talesperson. Underlaget kommer från PwC:s intervjuserie med samtliga riksdagspartiers skattepolitiska talespersoner.
Vad företagen själva efterfrågar
Innan vi går in på partierna är det värt att notera vad näringslivet prioriterar. PwC har i undersökningen Skattebarometern 2026 frågat 300 svenska bolag inför valet, och svaren pekar åt ett tydligt håll.
Hela 95 procent anser att politikerna bör lägga partipolitiken åt sidan och föra en mer förtroendefull dialog över blockgränserna. Med andra ord efterfrågar företagen förutsägbarhet snarare än enskilda skattesänkningar. Det syns även i prioriteringarna, där 35 procent vill se sänkta arbetsgivaravgifter, 30 procent lyfter långsiktig stabilitet och 21 procent efterlyser mindre regelkrångel.
Dessutom anser 52 procent att en ny övergripande skattereform är viktig att genomföra under kommande mandatperiod. Den senaste stora reformen genomfördes i början av 1990-talet, alltså för över trettio år sedan.
Partiernas positioner i skattefrågor
Nedan följer en sammanfattning parti för parti, i mandatordning från valet 2022. Observera att detta gäller vad partierna driver, inte vad en eventuell regering faktiskt kommer att genomföra.
| Parti | Vad partiet driver i skattefrågor |
|---|---|
| Socialdemokraterna | En bred skattereform byggd på enkelhet, neutralitet, likformighet och förutsägbarhet. Vill ha ett enhetligt momssystem med färre undantag, jämnare beskattning mellan arbete och kapital samt en beredskapsskatt för höga inkomster och stora tillgångar. Säger nej till fastighetsskatt, förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. |
| Sverigedemokraterna | Fokus på sänkta hushållsrelaterade skatter, framför allt inkomstskatt och elskatt, som kompensation för inflationsperioden. Ser inte en övergripande skattereform som realistisk, eftersom partierna står för långt ifrån varandra. Säger nej till fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt och beredskapsskatt. |
| Moderaterna | Vill sänka tillväxthämmande skatter för att stärka företagande och konkurrenskraft. Konkret handlar det om lägre skatt på arbete och företagande, sänkt bolagsskatt på sikt till en av EU:s lägsta samt sänkta energiskatter. Säger nej till fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt. |
| Centerpartiet | Riktar in sig särskilt på småföretagen. Partiet vill sänka skatterna för småföretag, sänka arbetsgivaravgifter och inkomstskatter samt genomföra en större skattereform, samtidigt som man pekar på utmaningarna med att få en sådan på plats. |
| Vänsterpartiet | Vill höja kapitalskatterna för att finansiera välfärden och genomföra en bred skattereform som gör systemet mer sammanhållet. För småföretag föreslår partiet slopad arbetsgivaravgift för de första anställda. Vill dessutom reformera elmarknaden och utreda en fastighetsskatt för de dyraste villorna. |
| Kristdemokraterna | Driver sänkta inkomstskatter enligt principen hälften kvar. Vill trappa ner reavinstskatten på fastigheter så att den blir noll efter 16 års ägande, och införa lägre arbetsgivaravgifter för de fem först anställda i små företag. Öppna för en bred skatteöverenskommelse, förutsatt att inkomstskatten inte höjs. |
| Miljöpartiet | Vill använda skatter som incitament för att minska utsläpp och reformera kapitalskatterna. Partiet förespråkar även en övergripande skattereform och ett förenklat skattesystem, men lyfter samtidigt svårigheterna med en blocköverskridande överenskommelse. |
| Liberalerna | Vill halvera den statliga inkomstskatten och successivt sänka bolagsskatten, med hänvisning till globaliseringen och AI-utvecklingen på arbetsmarknaden. Förespråkar en övergripande skattereform där sex till sju partier enas om principerna. Säger nej till fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt. |
Tre frågor som betyder mest för småföretag
Arbetsgivaravgifterna
För ett litet företag med anställda är arbetsgivaravgiften ofta den enskilt tyngsta skatteposten. Förslag finns på båda sidor av blockgränsen, vilket är ovanligt. Centerpartiet vill sänka avgifterna generellt, medan Kristdemokraterna riktar in sig på de fem först anställda och Vänsterpartiet på de första anställda.
Förslagen liknar varandra i konstruktionen men skiljer sig i omfattning och finansiering. Inget av dem är dock beslutat, utan handlar om vad partierna går till val på.
Bolagsskatten
Två partier driver uttalat sänkt bolagsskatt. Moderaterna vill på sikt ner till en av EU:s lägsta nivåer, medan Liberalerna talar om successiva sänkningar. Övriga partier har inte lyft bolagsskattesänkningar som en huvudfråga i intervjuerna.
För ett mindre aktiebolag är effekten dock indirekt. Eftersom du som ägare betalar skatt i två led, först i bolaget och sedan vid uttag, väger reglerna för utdelning minst lika tungt.
Kapitalskatter och 3:12
Här går skiljelinjen tydligast. Vänsterpartiet vill höja kapitalskatterna, Socialdemokraterna vill jämna ut beskattningen mellan arbete och kapital, och Miljöpartiet vill reformera kapitalskatterna. De borgerliga partierna driver i stället lägre skatt på arbete och företagande.
Kapitalskatterna är särskilt känsliga eftersom nya 3:12-regler trädde i kraft så sent som den 1 januari 2026. En ny regering kan mycket väl vilja justera dem igen, vilket gör planeringshorisonten kort.
Skattereform: hög retorik, svår praktik
Nästan samtliga partier säger sig vilja se en övergripande skattereform. Samtidigt pekar flera av dem på att en blocköverskridande uppgörelse är svår att få till i verkligheten. Sverigedemokraterna avviker genom att öppet bedöma en sådan reform som orealistisk.
Företagens tydliga önskan om stabilitet krockar därför med det politiska läget. En reform kräver bred enighet, medan valrörelser premierar tydliga skiljelinjer. Slutsatsen blir att du bör planera för fortsatt regelförändring snarare än för långsiktig stabilitet.
Vad som händer efter valdagen
Valresultatet avgör inte ensamt skattepolitiken. Regeringsbildningen gör det, och i den processen brukar enskilda vallöften få stryka på foten. Ett parti som driver en fråga hårt i valrörelsen kan alltså behöva lägga den åt sidan i en förhandling.
Preliminär rösträkning sker på valkvällen, medan den slutliga rösträkningen tar omkring två veckor. Därefter följer regeringsbildningen, och först i budgetpropositionen på hösten ser du vad som faktiskt föreslås.
Så förbereder du ditt företag
- Skjut inte upp beslut som redan är mogna. Väntar du på valresultatet förlorar du månader utan att veta mer.
- Räkna igenom din utdelning för 2026 enligt de nu gällande reglerna, eftersom de gäller oavsett valutgång.
- Undvik strukturer som bara fungerar vid en viss skattenivå, exempelvis om de bygger på att bolagsskatten sänks.
- Följ budgetpropositionen i höst i stället för valrörelsens utspel, eftersom det är där de konkreta förslagen dyker upp.
Vanliga frågor
När är riksdagsvalet 2026?
Valdagen är söndagen den 13 september 2026. Då hålls val till riksdag, region- och kommunfullmäktige samtidigt. Förtidsröstningen inleddes den 26 augusti.
Vilka partier vill sänka bolagsskatten?
Moderaterna och Liberalerna driver uttalat sänkt bolagsskatt. Moderaterna talar om att på sikt nå en av EU:s lägsta nivåer, medan Liberalerna förespråkar successiva sänkningar.
Vill något parti sänka arbetsgivaravgifterna?
Ja, flera. Centerpartiet vill sänka dem generellt, Kristdemokraterna föreslår lägre avgifter för de fem först anställda i små företag, och Vänsterpartiet vill slopa avgiften för de första anställda.
Kommer 3:12-reglerna att ändras igen efter valet?
Det går inte att säga i dag. Flera partier vill dock se över kapitalbeskattningen, och lagstiftaren har historiskt gjort om reglerna ofta. Planera därför utifrån gällande regler och räkna med fortsatta justeringar.
Vad tycker svenska företag är viktigast i skattepolitiken?
Enligt PwC:s undersökning bland 300 bolag hamnar sänkta arbetsgivaravgifter högst med 35 procent. Därefter följer långsiktig stabilitet med 30 procent och minskat regelkrångel med 21 procent. Dessutom vill 52 procent se en ny övergripande skattereform under kommande mandatperiod.
Den här sammanställningen redovisar partiernas egna ståndpunkter och utgör ingen rekommendation. Partierna kan dessutom flytta sina positioner under valrörelsen och i en efterföljande regeringsbildning. Vill du veta mer om ett enskilt partis politik hänvisar vi till partiets eget valmanifest.
Relaterade guider
- 3:12-reglerna och gränsbeloppet
- Vårbudgeten 2026 för företagare
- Konjunkturuppgången och nästa regering
- Lönekostnadskalkylator
- Bolagsskatt
- Arbetsgivaravgift
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
