Lönekostnadskalkylator 2026: vad kostar en anställd på riktigt?

När jag var CFO på ett snabbväxande programvarubolag lärde jag mig tidigt en dyr läxa: den lönekostnad som stod i budgeten var aldrig den som faktiskt landade i resultaträkningen. Skillnaden mellan ”vad vi tror en anställd kostar” och ”vad en anställd faktiskt kostar” landar ofta på 20 procent av bruttolönen. På en tjänst med 45 000 kronor i månadslön blir det därför drygt 320 000 kronor över tre år. Räkna med det, inte runt det.

Kalkylatorn nedan bygger på Skatteverkets arbetsgivaravgifter 2026, ITP1-premier, Foras kollektivavtalade försäkringar och statistisk sjuklönerisk. Dessutom räknar den med två saker som nästan alla gratiskalkylatorer utelämnar: arbetsgivaravgiften på semesterskulden och den särskilda löneskatten på pensionspremien.

Nedan går jag igenom varje kostnadspost var för sig, med aktuella satser för 2026, tre färdiga räkneexempel och en genomgång av de nedsättningar som faktiskt sänker notan.

Vad ingår i den verkliga lönekostnaden?

En anställds lönekostnad består av åtta komponenter. De flesta småföretagare har koll på tre, kanske fyra. Därför går jag igenom alla åtta, i storleksordning:

1. Bruttolön (100 procent)

Utgångspunkten. Allt annat räknar du nämligen som procent eller tillägg på den, och bruttolönen utgör därför kostnadsgolvet, inte taket.

Enligt SCB:s lönestrukturstatistik för 2025 låg medianlönen i Sverige på 38 300 kronor i månaden, medan medellönen låg på 42 900 kronor. Skillnaden beror på att en mindre grupp mycket höga löner drar upp genomsnittet. Utgå därför från medianen när du sätter en normal budget.

Variationerna mellan yrken är samtidigt enorma. Ett beslut om att rekrytera en vd och ett beslut om att rekrytera en lagerarbetare handlar följaktligen om exakt samma kostnadskomponenter, men proportionerna skiftar dramatiskt.

2. Arbetsgivaravgift (31,42 procent)

Standardsatsen gäller alla som är födda 1959 eller senare. Arbetsgivaravgiften är egentligen inte en skatt i teknisk mening utan en samling sociala avgifter, och du betalar den på all bruttolön, alla förmåner och alla ersättningar. För lönekostnadsberäkningen är den följaktligen den tyngsta posten efter själva lönen.

Totalnivån ligger kvar på 31,42 procent under 2026, men fördelningen mellan delavgifterna ändrades vid årsskiftet. Föräldraförsäkringsavgiften sänktes exempelvis från 2,60 till 2,00 procent, samtidigt som den allmänna löneavgiften höjdes från 11,62 till 12,62 procent:

För dig som arbetsgivare spelar fördelningen ingen praktisk roll, eftersom du ändå betalar hela klumpsumman. Däremot spelar den anställdas ålder stor roll, och där kom två viktiga ändringar under 2026:

Åldersgränsen för den lägre avgiften höjdes alltså från 66 till 67 år den 1 januari 2026. Det innebär att en äldre medarbetare som tidigare kostade 10,21 procent i avgift kan ha gått tillbaka till full avgift i år. Kontrollera därför födelseåret innan du budgeterar.

3. Tjänstepension (4,5 till 30 procent)

Här skiljer sig kostnaden mellan kollektivavtalsområden, men mindre än många tror. Båda de stora avtalen använder nämligen samma brytpunkt: 7,5 inkomstbasbelopp delat med tolv, vilket motsvarar 52 125 kronor per månad under 2026. Under brytpunkten betalar du en låg procentsats, medan lönedelar däröver kostar 30 procent:

Åldersgränserna skiljer sig däremot åt, och det påverkar din kostnad direkt. Enligt Avtalats premiesammanställning betalar du ITP 1 från och med månaden då tjänstemannen fyller 25 år och till och med månaden innan 66 år. Avtalspension SAF-LO gäller i stället arbetare mellan 22 och 65 år. För en 23-årig tjänsteman betalar du därför ingen pensionspremie alls, medan du gör det för en 23-årig arbetare.

Även företag utan kollektivavtal sätter ofta av till tjänstepension. Det är en marknadsmässig nödvändighet för att rekrytera tjänstemän, och kostnaden är avdragsgill inom de ramar som inkomstskattelagen anger. Många lägger sig därför på just 4,5 procent, eftersom det matchar vad kandidaterna förväntar sig från tidigare arbetsgivare.

4. Särskild löneskatt på pensionskostnad (24,26 procent)

Detta är den post som allra flest företagare missar eller underskattar. När du betalar tjänstepension tillkommer nämligen en särskild löneskatt på 24,26 procent av pensionspremien. Skatten är avdragsgill mot bolagsskatten, men den är fortfarande en likviditetskostnad som du måste budgetera för.

Tänk dessutom på att underlaget är bredare än bara ålderspensionspremien. Även premiebefrielseförsäkringen och ITP sjukpension räknas in, vilket lyfter underlaget från 4,5 till knappt 4,7 procent av lönen för en tjänsteman. För en tjänsteman med 45 000 kronor i månadslön landar löneskatten därför på drygt 500 kronor i månaden. För en ledningsgruppsmedlem med 90 000 kronor, där en stor del av pensionen kostar 30 procent, blir den i stället flera tusen kronor.

5. Semesterskuld (12 procent plus arbetsgivaravgift)

Enligt semesterlagen tjänar den anställda in semesterlön motsvarande 12 procent av bruttolönen, vilket vid 25 semesterdagar är lagens miniminivå. Det är en upplupen kostnad varje månad, oavsett om semestern tas ut samma år eller inte.

Här ligger nyansen som de flesta gratiskalkylatorer utelämnar: du betalar arbetsgivaravgift även på semesterlönen. En korrekt semesterskuldpost blir därför 12 procent gånger 1,3142, alltså 15,77 procent av bruttolönen. Så här ser det ut vid 40 000 kronor i månadslön:

Skillnaden mot att bara räkna 12 procent blir alltså drygt 1 500 kronor i månaden på en helt vanlig lön. Över tio anställda och fem år handlar det om närmare en miljon kronor i felbudgeterade avgifter.

Har du kollektivavtal blir posten dessutom något högre. Många avtal ger nämligen ett semestertillägg på 0,8 procent av månadslönen per semesterdag, mot semesterlagens 0,43 procent, vilket i verkligheten lyfter semesterlönen över tolvprocentsnivån.

6. Kollektivavtalade försäkringar (0,3 till 0,7 procent)

Här överdriver många kalkylatorer rejält, och just 2026 är skillnaden extra stor. Afa Försäkring har nämligen så god ekonomi att premien för avtalsgruppsjukförsäkring, avgångsbidrag, föräldrapenningtillägg och premiebefrielse för arbetare är noll kronor i år. Det som återstår för en arbetare är trygghetsförsäkring vid arbetsskada, tjänstegrupplivförsäkring och omställningsstöd, tillsammans ungefär 0,45 procent av lönen.

För en tjänsteman med ITP 1 ligger motsvarande siffra på cirka 0,67 procent. Där ingår premiebefrielseförsäkring, ITP sjukpension, tjänstegruppliv, arbetsskadeförsäkring och avgiften till TRR. Tjänstemannapaketet kostar alltså något mer än arbetarpaketet i år, vilket är tvärtemot vad äldre artiklar påstår.

Företag helt utan kollektivavtal kan i stället teckna en frivillig tjänstegrupplivförsäkring för några hundralappar per anställd och månad, men många gör ingenting alls. Det är ett beslut som sparar några tusen kronor om året, samtidigt som det kan kosta miljoner vid ett dödsfall i tjänsten.

7. Sjuklönerisk (cirka 2,5 procent statistiskt)

Du som arbetsgivare bekostar de första 14 dagarna av varje sjukperiod. Sjuklönen är 80 procent av lönen, och från den gör du ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig sjuklönevecka. Karensavdraget görs en gång per sjukperiod, dock högst tio gånger under en tolvmånadersperiod.

Enligt SCB:s statistik över sjuklöneperioden ligger sjukfrånvaron under de 14 första dagarna på ungefär 2,5 procent av arbetstiden, med tydliga skillnader mellan branscher och årstider. Vård, omsorg och tillverkning ligger högre, medan kontorsnära verksamheter ligger lägre.

Så här bör du tänka på posten. För en månadsavlönad sänker sjuklönen på 80 procent själva löneutbetalningen något, samtidigt som arbetet ändå inte blir utfört. Kostnaden uppstår därför genom bortfallen produktion, vikarier och övertid.

För timavlönade blir sjuklönen däremot en direkt merkostnad. En schablon på 2 till 2,5 procent av lönen fångar följaktligen båda effekterna rimligt väl i en budget.

Räkna inte heller med någon statlig kompensation. Ersättningen för höga sjuklönekostnader avskaffades nämligen den 1 juli 2024. Numera får du bara ersättning i undantagsfall, exempelvis när en medarbetare har beviljats särskilt högriskskydd.

8. Övriga personalkostnader

Hit hör friskvårdsbidrag, utrustning, programlicenser, utbildning och konferenser. Friskvårdsbidraget är skattefritt upp till 5 000 kronor per anställd och år, men tänk på att hela beloppet blir skattepliktigt om du betalar ut en enda krona mer.

För en kontorsanställd är 500 till 1 500 kronor per månad en rimlig schablon. För en säljare med resor, licenser för kundregister och kundrepresentation kan siffran däremot bli tio gånger högre. Sätt därför posten per roll, inte per person.

Tre anställningsformer, samma lön

För att visa skillnaden mellan olika typer av anställningar följer här tre räkneexempel med 2026 års satser, alla med 40 000 kronor i månadslön och en anställd som är 30 år gammal.

Tjänsteman med ITP1

En systemutvecklare, säljare eller ekonom med standardavtal:

• Bruttolön: 40 000 kronor
• Arbetsgivaravgift, 31,42 procent: 12 568 kronor
• Pensionspremier ITP 1, 4,655 procent: 1 862 kronor
• Särskild löneskatt, 24,26 procent på pensionspremien: 452 kronor
• Övriga avtalsförsäkringar, 0,51 procent: 204 kronor
• Semesterskuld inklusive arbetsgivaravgift: 6 308 kronor
• Sjuklönerisk, 2,5 procent: 1 000 kronor
• Övriga personalkostnader: 500 kronor
• Totalt per månad: 62 894 kronor, multiplikator 1,57

Arbetare med kollektivavtal

Lagerarbetare, snickare eller produktionstekniker:

• Bruttolön: 40 000 kronor
• Arbetsgivaravgift, 31,42 procent: 12 568 kronor
• Avtalspension SAF-LO, 4,4 procent efter premiereduktion: 1 760 kronor
• Särskild löneskatt, 24,26 procent på pensionspremien: 427 kronor
• Övriga avtalsförsäkringar via Fora, 0,45 procent: 180 kronor
• Semesterskuld inklusive arbetsgivaravgift: 6 308 kronor
• Sjuklönerisk, 2,5 procent: 1 000 kronor
• Övriga personalkostnader: 500 kronor
• Totalt per månad: 62 743 kronor, multiplikator 1,57

Utan kollektivavtal, utan tjänstepension

Ett nystartat bolag med fyra anställda, där de anställda sköter pensionssparandet själva:

• Bruttolön: 40 000 kronor
• Arbetsgivaravgift, 31,42 procent: 12 568 kronor
• Tjänstepension: 0 kronor
• Särskild löneskatt: 0 kronor
• Frivillig tjänstegrupplivförsäkring: 120 kronor
• Semesterskuld inklusive arbetsgivaravgift: 6 308 kronor
• Sjuklönerisk, 2,5 procent: 1 000 kronor
• Övriga personalkostnader: 500 kronor
• Totalt per månad: 60 496 kronor, multiplikator 1,51

Skillnaden mellan scenarierna är alltså mindre än många tror. Den fulla tjänstemannalösningen kostar exempelvis bara ungefär fyra procent mer än ett upplägg helt utan tjänstepension, vilket motsvarar 2 400 kronor i månaden. Att dra ner på pensionen för att spara pengar är därför sällan en verkningsfull strategi, samtidigt som det gör rekryteringen betydligt svårare.

Notera dessutom att arbetare och tjänstemän kostar i princip lika mycket under 2026, eftersom Afa Försäkring har nollat flera premier för arbetare. Skillnaden på 151 kronor i månaden ligger långt inom felmarginalen för en budget.

Tre lönenivåer, samma anställningsform

Multiplikatorn är inte konstant. Den stiger när lönen passerar 52 125 kronor per månad, eftersom pensionspremien då hoppar från 4,5 till 30 procent på den överskjutande delen. Tabellen visar en tjänsteman med ITP 1 på tre vanliga lönenivåer:

Lägg märke till språnget mellan 40 000 och 65 000 kronor. Lönen ökar med drygt 60 procent, medan den totala kostnaden ökar med nästan 70 procent. Skillnaden beror nästan uteslutande på pensionspremien över brytpunkten, som ensam står för drygt 3 860 kronor i månaden.

Det innebär att en löneförhöjning från 50 000 till 55 000 kronor kostar betydligt mer än en förhöjning från 35 000 till 40 000 kronor. Räkna därför alltid på hela kostnaden innan du lovar bort ett lönepåslag runt brytpunkten.

Den verkliga timkostnaden

En anställd arbetar inte 2 080 timmar per år, även om det är vad en nominell årsarbetstid räknas till. Under 2026 finns det 261 vardagar, varav sju är helgdagar: nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag och juldagen. Kvar blir 254 arbetsdagar, alltså 2 032 timmar.

Dra sedan av 25 semesterdagar och du landar på 1 832 timmar. Räknar du dessutom bort ungefär fem sjukdagar hamnar du kring 1 790 timmar. Kalkylatorn ovan använder 1 920 timmar, vilket är ett medvetet försiktigt antagande som gör timkostnaden till ett golv snarare än ett tak.

För 40 000 kronor i månadslön som tjänsteman blir timkostnaden därmed ungefär 393 kronor med 1 920 timmar, och ungefär 412 kronor om du räknar strikt på 2026 års kalender. Det är alltså den siffran du ska jämföra mot när någon föreslår att ni borde ta in en konsult för 850 kronor i timmen.

Konsulten känns visserligen dyr, men när du lägger till rekryteringskostnad, introduktion, upplärningstid, semester och sjukfrånvaro blir jämförelsen betydligt mer balanserad. Dessutom slipper du uppsägningskostnaden den dag behovet försvinner.

Nedsättningar och stöd som sänker notan

Innan du låser budgeten bör du kontrollera om någon nedsättning gäller. Flera av dem ändrades under 2026, och de kan sänka kostnaden med tiotusentals kronor per anställd och år.

Växa-stöd för de två första anställda: Ett växa-företag betalar effektivt bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent för sin första och andra anställda, på ersättning upp till 35 000 kronor per månad, i högst 24 kalendermånader i följd. Besparingen blir därmed 21,21 procentenheter, alltså upp till 7 424 kronor i månaden och närmare 89 000 kronor per år och person.

Rutinen ändrades däremot från och med redovisningsperioden januari 2026. Numera redovisar och betalar du full arbetsgivaravgift varje månad, och ansöker sedan om återbetalning hos Skatteverket. Pengarna sätts in på skattekontot tidigast den dag arbetsgivardeklarationen senast ska vara inlämnad. Planera därför likviditeten som om nedsättningen inte fanns, åtminstone de första månaderna.

För att räknas som växa-företag ska du ha haft högst en anställd sedan den 1 januari 2024. Anställningen måste dessutom omfatta minst tre månader i följd och minst 20 timmar per vecka. Delägare och närstående ger inte rätt till stöd, och stödet räknas som stöd av mindre betydelse enligt EU:s regler, med ett tak på 300 000 euro över tre år. Detaljerna finns hos Skatteverkets regler för växa-stöd.

Nedsatt avgift för unga: Från den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027 betalar du 20,81 procent i stället för 31,42 procent för anställda födda 2003 till 2007, på ersättning upp till 25 000 kronor per månad. Det ger drygt 2 650 kronor lägre kostnad i månaden vid full effekt, alltså nästan 32 000 kronor per år. För handel, restaurang och besöksnäring med många unga medarbetare gör det verklig skillnad i kalkylen.

Anställda som fyllt 67 år: Här betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. På en lön om 40 000 kronor sparar du därmed 8 484 kronor i månaden jämfört med full avgift. Kom samtidigt ihåg att premien till ITP 1 upphör månaden innan tjänstemannen fyller 66 år, vilket sänker kostnaden ytterligare.

Forskningsavdrag och regionalt stöd: Arbetar medarbetaren med forskning och utveckling får du dra av 20 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 3 000 000 kronor per månad för hela företaget. Driver du verksamhet i ett stödområde kan du dessutom få regionalt stöd med 10 procent av underlaget, upp till 7 100 kronor per månad. Ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska däremot alltid betalas.

Vad de flesta lönekalkylatorer missar

Jag testade sju svenska lönekalkylatorer när jag uppdaterade den här artikeln. Samtliga har minst två av följande brister:

• Arbetsgivaravgiften på semesterskulden: posten saknas helt, vilket ger ett fel på drygt 1 500 kronor per månad vid en normallön. Över tio anställda och tio år handlar det om miljonbelopp.
• Sjuklönerisken: den utelämnas nästan alltid, trots att den är verklig. Att hoppa över den motsvarar att budgetera bara för soliga dagar.
• Åldersreglerna: flera kalkylatorer räknar fortfarande med 66 år som gräns för den lägre avgiften, trots att gränsen höjdes till 67 år den 1 januari 2026. Nedsättningen för 19 till 23-åringar saknas dessutom nästan överallt.
• Växa-stödet: taket ligger på 35 000 kronor per månad för anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024, inte 25 000 kronor. Stödet gäller dessutom de två första anställda i upp till 24 månader.
• Multiplikatorn: den syns sällan, trots att den är den enskilt viktigaste siffran för en snabb budgetbedömning. Tumregeln ligger på ungefär 1,57 gånger bruttolönen, samtidigt som den varierar från 1,51 till över 1,65 beroende på lönenivå och avtal.
• Timkostnaden: den redovisas sällan, och utan den kan du varken jämföra mot konsultpriser eller sätta rätt interna timpriser.

Kalkylatorn i den här artikeln hanterar samtliga punkter.

När du bör räkna extra noga

Det finns situationer där den snabba tumregeln på 1,57 inte räcker. Då behöver du gå in på detaljnivå.

Inför första anställningen: En småföretagare som går från noll till en anställd underskattar nästan alltid belastningen på likviditeten. Den första lönen betalar du i slutet av första månaden, och arbetsgivaravgiften ska vara hos Skatteverket senast den 12:e månaden därpå. I januari och augusti är datumet den 17:e i stället.

Pensionspremien från Fora eller Collectum kommer med viss fördröjning, men den kommer. Budgetera därför för minst tre månaders lönekostnader i likviditetsreserv, och lägg in dem i likviditetsbudgeten innan du skriver på anställningsavtalet.

När någon slutar: Innestående semester ska betalas ut som semesterersättning. För en anställd med ett fullt intjänandeår och 45 000 kronor i månadslön handlar det om ungefär 65 000 kronor i slutlönen, plus arbetsgivaravgift. Kostnaden har företaget redan haft månad för månad, men likviditetseffekten kommer på en gång.

Vid provanställning: En provanställning får pågå i högst sex månader och du kan avbryta den utan att ange skäl. Enligt lagen om anställningsskydd ska du däremot lämna besked minst två veckor i förväg, och har du kollektivavtal gäller ofta en månads uppsägningstid i stället. Räkna alltså med två veckors till en månads lönekostnad även vid en misslyckad provanställning.

Vid föräldraledighet och vård av sjukt barn: Försäkringskassan står för föräldrapenningen, men de flesta kollektivavtal ger dessutom föräldralön från arbetsgivaren. Den ligger typiskt på 10 procent av lönen upp till 10 prisbasbelopp delat med tolv, alltså 49 333 kronor per månad under 2026, och 90 procent på lönedelar däröver.

Perioden varierar samtidigt mellan en och sex månader beroende på anställningstid. Vid vård av sjukt barn betalar du däremot ingenting, eftersom Försäkringskassan står för hela den tillfälliga föräldrapenningen.

Rekryteringskostnaden ovanpå allt detta

Många glömmer att lönekostnaden i kalkylatorn inte inkluderar kostnaden för att hitta rätt person. Enligt Unionens och flera personalkonsulters beräkningar landar rekryteringskostnaden typiskt mellan 50 och 200 procent av en årslön för en tjänsteman. I den summan ingår annonskostnader, intervjutid, referenstagning, eventuell rekryteringsfirma, upplärningstid och produktionsbortfall under de första månaderna.

En misslyckad rekrytering kan därför kosta 500 000 till 1 200 000 kronor innan du ens har börjat räkna den tid du själv lagt ner. Därför är en ordentlig introduktion aldrig bortkastade pengar. Och därför är det också värt att fundera på om nästa rekrytering verkligen behöver bli en heltidsanställning, eller om en konsult eller en deltid räcker för det faktiska behovet. Räkna på vad en anställd behöver dra in innan du fattar beslutet.

Vanliga frågor

Vad är en enkel tumregel för lönekostnad?

Multiplicera bruttolönen med 1,57. För en månadslön på 40 000 kronor blir den totala månadskostnaden därmed ungefär 63 000 kronor. Multiplikatorn varierar mellan 1,51 för ett bolag utan kollektivavtal och tjänstepension och drygt 1,65 för höga löner där 30-procentsregeln i ITP 1 slår in.

Ingår semesterlön i arbetsgivaravgiften?

Nej, arbetsgivaravgiften betalas på både den vanliga lönen och på semesterlönen. Det är därför semesterskulden i verkligheten är 12 procent × (1 + arbetsgivaravgift) = ungefär 15,8 procent av bruttolönen, inte 12 procent rakt av.

Vad är skillnaden mellan ITP1 och ITP2?

ITP 1 är premiebestämd, vilket betyder att du som arbetsgivare betalar en fast procent av lönen. Planen gäller alla anställda som är födda 1979 eller senare. ITP 2 är i stället förmånsbestämd, alltså att pensionen utgör en viss andel av slutlönen, och den gäller dem som är födda före 1979 hos arbetsgivare med äldre kollektivavtal.

För de flesta nyanställningar gäller därför ITP 1, och kostnaden blir betydligt enklare att förutse. Tänk samtidigt på att premien börjar löpa först månaden då tjänstemannen fyller 25 år.

Måste jag ha tjänstepension för mina anställda?

Nej, inget juridiskt krav finns om du saknar kollektivavtal. I verkligheten blir det däremot mycket svårt att rekrytera tjänstemän utan en pensionslösning. Dessutom är kostnaden låg, ungefär 4,5 procent plus särskild löneskatt, jämfört med den rekryteringsfördel den ger. Mitt råd till alla bolag med fler än tre anställda: teckna en lösning från dag ett.

Hur mycket kostar min anställd per timme?

Dela den totala årskostnaden med den faktiska arbetstiden. Under 2026 finns 254 arbetsdagar, alltså 2 032 timmar, och efter 25 semesterdagar återstår 1 832 timmar. En tjänsteman med 40 000 kronor i månadslön kostar därmed ungefär 393 kronor i timmen räknat på 1 920 timmar, och ungefär 412 kronor räknat på 1 832 timmar. Använd den siffran när du jämför mot konsultpriser eller sätter interna timpriser.

Finns det stöd för att anställa första personen?

Ja, växa-stödet ger enskilda firmor, aktiebolag och handelsbolag en effektiv arbetsgivaravgift på 10,21 procent för den första och den andra anställda, i högst 24 kalendermånader i följd. Stödet gäller på ersättning upp till 35 000 kronor per månad för anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024. Besparingen blir därmed upp till 7 424 kronor i månaden, alltså närmare 89 000 kronor per år och person.

Från och med januari 2026 betalar du däremot full avgift först och ansöker om återbetalning i efterhand, vilket påverkar likviditeten.

Vad kostar det att säga upp en anställd?

Det beror på anställningstid, avtal och omständigheter. Vid arbetsbrist följer uppsägningstiden lagen om anställningsskydd och löper från en månad vid kortare anställningar upp till sex månader efter tio års anställning. Under hela den tiden betalar du full lön och fulla avgifter.

Till det kommer innestående semester, eventuella avgångsvederlag och omställningskostnader. En rimlig schablon är därför tre till sex månaders total lönekostnad vid en planerad avveckling, och upp till tolv månader vid en förhandlad uppgörelse.

Vilken kostnad har jag för sjukfrånvaro utöver de 14 första dagarna?

Efter sjuklöneperioden tar Försäkringskassan över ersättningen till den anställda, och du betalar därför varken lön eller arbetsgivaravgift för frånvarotiden. Premiebefrielseförsäkringen tar dessutom över tjänstepensionspremien.

Kostnaderna finns ändå kvar på andra ställen. Frånvaron är semesterlönegrundande i upp till 180 dagar per intjänandeår, vilket innebär att semesterskulden fortsätter att växa. Du har dessutom ett rehabiliteringsansvar och behöver upprätta en plan för återgång i arbete när frånvaron väntas bli långvarig.

Lägg därtill vikarier, övertid och produktionsbortfall. Långtidssjukfrånvaro blir därför dyrare än de 14 dagarna antyder, om än på ett annat sätt än många tror.

Vilken arbetsgivaravgift gäller för unga anställda 2026?

Mellan den 1 april 2026 och den 30 september 2027 betalar du 20,81 procent för anställda födda 2003 till 2007, alltså den grupp som fyller 19 till 23 år. Nedsättningen gäller ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad, och på lönedelar däröver betalar du full avgift på 31,42 procent. Vid en lön på 25 000 kronor sparar du därför drygt 2 650 kronor i månaden.

Vad är skillnaden mellan semesterlön och semesterersättning?

Semesterlön är den lön du betalar när den anställda faktiskt tar ut sin semester. Semesterersättning är i stället den utbetalning som sker när anställningen upphör och intjänad semester inte har tagits ut i ledighet. Kostnaden är densamma i båda fallen, eftersom båda bygger på samma intjänade semesterskuld. Skillnaden ligger i tidpunkten, och därmed i likviditetseffekten.

Varför blir en hög lön proportionellt dyrare?

Brytpunkten i tjänstepensionen ligger på 7,5 inkomstbasbelopp delat med tolv, alltså 52 125 kronor per månad under 2026. Under den nivån kostar pensionen 4,5 procent, medan lönedelar däröver kostar 30 procent. En löneförhöjning över brytpunkten drar därför med sig en pensionspremie som är nästan sju gånger dyrare, plus särskild löneskatt på den. Multiplikatorn stiger på så sätt från cirka 1,57 till över 1,63.

Behöver jag räkna med arbetsgivaravgift på tjänstepensionen?

Nej, pensionspremier belastas inte med arbetsgivaravgift. I stället betalar du särskild löneskatt på 24,26 procent av premien. Det är en lägre sats än arbetsgivaravgiften, vilket är en av anledningarna till att löneväxling kan löna sig för både dig och den anställda.