Svensk ekonomi växer med 2,4 procent i år och 2,8 procent nästa år, enligt Konjunkturinstitutets prognos från augusti 2026. Det är en uppskrivning från tidigare 2,2 procent och det betyder att den regering som tar över efter valet får en konjunkturvåg gratis. För dig som driver företag är det goda nyheter men med två hakar: arbetslösheten ligger kvar på 8,6 procent och Riksbanken förbereder räntehöjningar i stället för sänkningar.
Läget skiljer sig kraftigt från för ett år sedan. I juni 2025 låg praktiskt taget varje indikator i SCB:s konjunkturklocka under sin långsiktiga trend. Sverige var i lågkonjunktur. I juni 2026 låg merparten av indikatorerna i expansionsfasen.
Två prognosår, tre siffror som styr din planering
| Nyckeltal | 2026 | 2027 | 2028 |
|---|---|---|---|
| BNP-tillväxt | 2,4 % | 2,8 % | , |
| Arbetslöshet | 8,6 % | 7,9 % | 7,2 % |
| KPIF-inflation | 1,3 % | 2,1 % | , |
| Styrräntan | Höjning 0,25 p.e. senare i år | Ytterligare en höjning | , |
Siffrorna kommer från Konjunkturinstitutet. Läs dem tillsammans, inte var för sig, för de säger något som en enskild rad inte gör: tillväxten kommer först, jobben senare och räntekostnaden i mitten.
Inflationen på 1,3 procent i år ser låg ut men den stiger till över 2 procent nästa år även om man räknar bort effekten av energipriser och skattesänkningar. Det är den underliggande siffran Riksbanken tittar på och det är därför räntebanan pekar uppåt trots att lågkonjunkturen inte ebbar ut förrän under 2027.
Arbetsmarknaden är gynnsam för arbetsgivare fram till 2028
Arbetslösheten börjar vända nedåt under hösten 2026 men eftersläpningen är lång. Jämviktsnivån ligger på drygt 7 procent och nås tidigast 2028. Konkret innebär det två år där arbetsmarknaden fortfarande är gynnsam för arbetsgivare: fler sökande per tjänst, mindre press på ingångslöner, kortare rekryteringstider.
Sedan vänder det. Från 8,6 till 7,2 procent på två år är en snabb åtstramning av tillgången på folk. Den som planerar en nyanställning 2027 eller 2028 gör klokt i att räkna på kostnaden nu, medan urvalet fortfarande är brett. Vår kalkylator för break-even på anställning visar hur mycket en ny person behöver dra in för att gå plus och lönekostnadskalkylatorn tar hand om arbetsgivaravgifter och de poster som glöms bort.
Att antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta fortfarande ligger under trend i SCB:s konjunkturklocka bekräftar bilden. Produktionen har tagit fart men företagen har hittills klarat den med befintlig personal.
Hushållen är den svaga punkten i en annars stark barometer
Barometerindikatorn steg för tredje månaden i rad och ligger över 100, vilket betyder starkare stämningsläge än normalt. Starkast är tillverkningsindustrin och handeln. Hushållen är den enda sektorn som fortfarande är mer pessimistisk än normalt. Det är en märklig kombination och den förklarar varför konsumtionen växte försiktigt under andra kvartalet 2026 samtidigt som sällanköpshandeln enligt SCB låg tydligast över sin långsiktiga trend av alla indikatorer.
Hushållen handlar men de gör det utan att känna sig trygga.
För dig som säljer till konsument betyder det att efterfrågan finns men är känslig. Kommande räntehöjningar träffar hushållens plånböcker direkt och pessimistiska hushåll skjuter upp stora inköp först. Har du säsongstoppar eller kampanjer inplanerade under 2027, bygg in marginal i likviditetsbudgeten för att volymen kan komma senare än prognosen antyder.
95 miljarder i reformutrymme möter löften om lånestopp
Konjunkturinstitutet beräknar det sammantagna budgetutrymmet för 2027-2030 till omkring 95 miljarder kronor. Det är pengar som nästa regering kan använda utan att bryta finanspolitiken.
Både Moderaterna och Socialdemokraterna har utlovat lånestopp under nästa mandatperiod. Under den gångande perioden lånades det omfattande belopp till tillfällig bränsleskattesänkning, prisreduktion i kollektivtrafiken och försvarsupprustning. Om lånelöftet håller är 95 miljarder hela ramen och det är fyra år av reformer som ska klämmas in i den.
Vad betyder det praktiskt? Att stora, breda skattesänkningar för företagssektorn är osannolika. Utrymmet räcker inte till både försvar, välfärd och sänkta arbetsgivaravgifter. Räkna med riktade insatser snarare än generella lättnader och räkna inte in en skattesänkning i din kalkyl förrän den är beslutad.
En konjunkturuppgång fyller samtidigt statskassan av sig själv. Fler i arbete ger högre skatteintäkter och lägre utgifter för arbetslöshetsersättning. Det är därför tajmingen är så gynnsam för den som tar över, förbättringen kommer utan att någon behöver göra något.
Det här är fönstret för att investera, inte för att vänta
Kombinationen just nu är ovanlig. Efterfrågan stiger, kreditgivningen har tagit fart efter flera svaga år och utlåningen till hushåll och företag växer snabbast sedan 2023. Samtidigt är räntan lägre än den kommer vara nästa år.
För den som funderat på att låna till en maskin, en lokal eller ett förvärv talar det för att göra det snarare tidigare än senare. Räkna på totalkostnaden med företagslånekalkylatorn innan du binder dig och lägg in en höjning på 0,5 procentenheter i scenariot. Två höjningar på 0,25 är vad prognosen säger och prognoser har fel.
Industrins orderingång ligger fortfarande under trend. Vändningen är inte fullbordad, den är påbörjad.
FAQ
Vad betyder det att arbetslösheten ligger över jämviktsnivån?
Jämviktsnivån, drygt 7 procent, är den arbetslöshet som ekonomin har när den varken är överhettad eller i lågkonjunktur. Att den faktiska arbetslösheten ligger på 8,6 procent betyder att det finns ledig kapacitet i ekonomin. Det är därför tillväxten kan vara hög utan att inflationen omedelbart skenar.
Kommer räntan att höjas trots att lågkonjunkturen inte är över?
Ja. Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,25 procentenheter senare under 2026 och en gång till under 2027. Skälet är att den underliggande inflationen stiger till över 2 procent nästa år, alltså över målet, även när tillfälliga effekter från energipriser och skattesänkningar räknas bort.
Ska jag skjuta upp en nyanställning tills konjunkturen är starkare?
Det beror på vad du säljer men argumenten pekar snarare mot att anställa tidigare. Arbetsmarknaden är fortsatt gynnsam för arbetsgivare fram till 2028 och den blir stramare i takt med att arbetslösheten faller mot 7,2 procent. Den som väntar tills alla ser uppgången konkurrerar om samma personal som alla andra.
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
