3:12-reglerna 2026: så räknar du ut ditt gränsbelopp

Den 1 januari 2026 trädde nya 3:12-regler i kraft, och de påverkar i stort sett alla delägare i svenska fåmansföretag. Förenklingsregeln och huvudregeln finns inte längre kvar som två separata vägar. I stället räknar du fram ditt gränsbelopp med en enda modell. Modellen bygger på ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp, alltså 322 400 kronor för inkomstår 2026, som varje delägare får ta del av.

För de flesta småföretagare innebär förändringen ett större lågbeskattat utrymme. Samtidigt försvinner några möjligheter som funnits i många år, exempelvis uppräkningen av sparat utdelningsutrymme. Därför går vi här igenom exakt hur de nya reglerna fungerar, med siffror, formler och räkneexempel som du kan följa steg för steg.

Vad 3:12-reglerna innebär

3:12-reglerna avgör hur mycket skatt du som delägare i ett fåmansföretag betalar när du tar ut utdelning eller säljer dina aktier. Namnet kommer från att bestämmelserna ursprungligen låg i kapitel 3, paragraf 12 i den dåvarande lagen om statlig inkomstskatt. Reglerna finns i dag i inkomstskattelagen, men benämningen lever kvar. Skatteverket samlar grunderna i sin översikt över reglerna för fåmansföretag.

Grundtanken är att dela upp uttaget i två delar. På den del som ryms inom ditt så kallade gränsbelopp betalar du 20 procent i skatt som kapitalinkomst. Allt du tar ut därutöver hamnar i stället i inkomstslaget tjänst, alltså på ungefär samma nivå som lön. Med andra ord bestämmer gränsbeloppet hur mycket du kan plocka ut billigt varje år.

Reglerna gäller bara för kvalificerade andelar. En andel blir kvalificerad om du eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de föregående åren. I verkligheten gäller reglerna därför för nästan alla aktiva ägare av ett mindre aktiebolag.

Skillnaderna mot de gamla 3:12-reglerna

Riksdagen beslutade om ändringarna inom budgeten för 2026. Enligt Skatteverkets genomgång av de ändrade reglerna för delägare i fåmansföretag träder de flesta ändringarna i kraft från och med inkomstår 2026. Nedan sammanfattar vi de viktigaste skillnaderna mot det gamla regelverket.

Observera vilken deklaration som gäller. De nya reglerna gäller inkomstår 2026, alltså den inkomstdeklaration som du lämnar under 2027. Deklarationen du lämnade våren 2026 avsåg inkomstår 2025 och följde därför det gamla regelverket fullt ut.

De fyra delarna i det nya gränsbeloppet

Enligt de nya reglerna består gränsbeloppet av fyra delar som du lägger ihop. Precis som tidigare måste du dessutom ha ägt aktierna vid ingången av inkomståret för att över huvud taget få räkna fram årets gränsbelopp.

1. Grundbeloppet

Grundbeloppet ersätter den gamla förenklingsregeln. Det uppgår till fyra inkomstbasbelopp, och du fördelar det med lika stort belopp på varje aktie i företaget. I beräkningen använder du inkomstbasbeloppet för året före inkomståret, alltså 80 600 kronor för inkomstår 2026.

Grundbeloppet för inkomstår 2026 blir därmed 322 400 kronor. Äger du hela bolaget får du hela beloppet. Äger du 40 procent får du 128 960 kronor, eftersom beloppet följer din andel av aktierna. Framför allt gynnar detta ensamföretagare, eftersom grundbeloppet är nästan 113 000 kronor högre än föregående års schablonbelopp och dessutom inte kräver något löneuttag.

2. Lönebaserat utrymme

Det lönebaserade utrymmet bygger på de kontanta löner som företaget och dess dotterföretag betalade ut året före inkomståret. Förmåner, kostnadsersättningar och traktamenten får du däremot inte räkna med. Du utgår alltså från bruttolönerna, ingenting annat.

Först multiplicerar du löneunderlaget med din ägarandel. Sedan drar du av åtta inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 644 800 kronor för inkomstår 2026. Slutligen tar du hälften av det som blir kvar. Formeln ser ut så här:

Lönebaserat utrymme = (löneunderlag × ägarandel − 644 800) × 0,5

Det gamla lönekravet finns inte kvar, vilket innebär att du slipper kontrollera din egen lön i december för att kvalificera dig. Däremot finns takregeln kvar. Ditt lönebaserade utrymme får aldrig överstiga 50 gånger den kontanta ersättning som du eller en närstående tagit ut från företaget. I verkligheten behöver du därför fortfarande ta ut viss lön, om än betydligt lägre än tidigare.

3. Ränta på omkostnadsbeloppet

Du får räkna ränta på den del av ditt omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor. Omkostnadsbeloppet är i normalfallet det du betalade för aktierna, exempelvis aktiekapitalet vid bildandet. Räntesatsen består av statslåneräntan året före inkomståret plus 9 procentenheter.

Skatteverket anger statslåneräntan den 30 november 2025 till 2,55 procent, och det är den siffran du använder för inkomstår 2026. Räntesatsen blir därmed 11,55 procent. Har du startat bolaget med 25 000 kronor i aktiekapital ger den här delen ingenting, eftersom underlaget understiger 100 000 kronor.

4. Sparat utdelningsutrymme

Utnyttjar du inte hela gränsbeloppet ett år får du föra över resten till nästa år. Det heter sparat utdelningsutrymme och fungerar som en buffert inför framtida uttag eller en försäljning. Utrymmet följer med aktierna även vid arv och gåva.

Uppräkningen rymmer dock den viktigaste försämringen i reformen. Från och med deklarationen du lämnar 2027 får du inte längre räkna upp det sparade utdelningsutrymmet med ränta. Du för i stället över det till oförändrat belopp, vilket betyder att inflationen urholkar stora sparade utrymmen över tid.

Räkneexempel steg för steg

Anna äger samtliga aktier i sitt konsultbolag och har en anställd konsult vid sidan av sig själv. Under 2025 betalade bolaget ut 1 400 000 kronor i kontanta löner, varav Anna själv tog ut 700 000 kronor. Hon köpte aktierna för 150 000 kronor och har 200 000 kronor i sparat utdelningsutrymme sedan tidigare.

Så här räknar Anna fram sitt gränsbelopp för inkomstår 2026. Först tar hon grundbeloppet, sedan det lönebaserade utrymmet, därefter räntan och slutligen det sparade utrymmet.

Anna kontrollerar dessutom takregeln. Hennes lönebaserade utrymme får högst uppgå till 50 gånger den egna lönen, alltså 35 000 000 kronor. Eftersom 377 600 kronor ligger långt under taket får hon använda hela beloppet.

Tar Anna ut 400 000 kronor i utdelning ryms hela beloppet inom gränsbeloppet. Skatten blir då 80 000 kronor, alltså 20 procent. Resterande 505 775 kronor sparar hon till kommande år.

Så räknar du fram skatten på utdelningen

Du når skattesatsen på 20 procent via en något omständlig omväg i deklarationen. Du tar upp två tredjedelar av utdelningen i inkomstslaget kapital, där skattesatsen är 30 procent. Två tredjedelar av 30 procent blir just 20 procent, och blanketten sköter uträkningen åt dig.

Överstiger uttaget ditt gränsbelopp hamnar den överskjutande delen i inkomstslaget tjänst. Skatten hamnar då i intervallet cirka 32 till 57 procent, beroende på din kommunalskatt och dina övriga inkomster. Därutöver finns ett takbelopp på 90 inkomstbasbelopp, vilket sätter ett tak för hur mycket av utdelningen som kan hamna i tjänst.

Kom ihåg att bolaget redan har betalat bolagsskatt på vinsten innan utdelningen når dig. Den sammanlagda skatten blir därför högre än 20 procent om du ser till hela kedjan.

Om du äger andelar i flera fåmansföretag

Här finns en fallgrop som många missar. Du får sammanlagt tillgodoräkna dig högst ett grundbelopp, alltså 322 400 kronor för inkomstår 2026, oavsett hur många bolag du äger. Fördelningen sker dessutom automatiskt utifrån din ägarandel, vilket betyder att du inte kan välja var beloppet ska hamna.

Understiger dina sammanlagda andelar 100 procent gäller ingen begränsning. Äger du exempelvis 25 procent i ett bolag och 33 procent i ett annat blir grundbeloppen 80 600 respektive 106 392 kronor, och summan ryms väl inom taket.

Överstiger de sammanlagda andelarna 100 procent måste du däremot proportionera. Äger du 25 procent i ett bolag, 75 procent i ett andra och 100 procent i ett tredje har du totalt 200 procent. Då fördelar du 322 400 kronor i förhållande till innehaven, vilket ger 40 300, 120 900 respektive 161 200 kronor. Fördelningen behöver du ha bedömt senast i deklarationen 2027, annars riskerar du att räkna fram ett för högt gränsbelopp.

Makar som äger tillsammans

Är ni makar och delägare i samma företag vid ingången av inkomståret ska ni göra en gemensam beräkning av det lönebaserade utrymmet. Först räknar ni fram utrymmet för era andelar tillsammans, sedan fördelar ni det på era respektive aktier. På så sätt gör ni löneavdraget på 644 800 kronor bara en gång i stället för två.

Den gemensamma beräkningen är en tydlig fördel jämfört med två fristående delägare som inte är närstående, eftersom de får varsitt löneavdrag. Därför bör ni se över ägarfördelningen om ni driver bolag tillsammans som gifta.

Karenstider och trädabolag

Reformen kortar också flera tidsperioder. Från och med inkomstår 2026 gäller fyra år i stället för fem i karensregeln, alltså när företaget upphör att vara ett fåmansföretag. Från och med inkomstår 2027 gäller samma förkortning i den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen, i kvalificeringsreglerna och i utomståenderegeln.

För dig som funderar på att lägga bolaget i träda inför en försäljning innebär det ett år kortare väntan. Reglerna kring trädabolag är dock komplicerade, och konsekvenserna av ett felsteg blir dyra. Ta därför alltid hjälp av en skatterådgivare innan du sätter en sådan plan i verket.

Fem vanliga misstag att undvika

• Att inte lämna K10 alls: Även utan utdelning bör du deklarera ditt gränsbelopp, eftersom du får spara outnyttjat utrymme och använda det senare.
• Att räkna upp sparat utrymme: Uppräkningen finns inte kvar från och med deklarationen 2027, så du för beloppet vidare oförändrat.
• Att räkna fyra inkomstbasbelopp per bolag: Grundbeloppet gäller per person, inte per företag.
• Att blanda in förmåner i löneunderlaget: Endast kontant bruttolön hör hemma i underlaget.
• Att glömma takregeln: Utan eget eller närståendes löneuttag blir det lönebaserade utrymmet noll, trots att lönekravet försvunnit.

Vad du bör göra före årsskiftet

Eftersom du beräknar gränsbeloppet utifrån ägandet vid ingången av inkomståret får förändringar i ägarbilden effekt först året därpå. Planeringen behöver därför ske i god tid. Fyra punkter är särskilt värda att gå igenom nu:

1. Kontrollera ditt totala ägande i alla fåmansföretag, så att du vet om grundbeloppet behöver proportioneras.
2. Se över löneuttaget mot takregeln, framför allt om bolaget har flera anställda och ett stort löneunderlag.
3. Räkna igenom om ägande via holdingbolag fortfarande lönar sig, eftersom det nya grundbeloppet ändrar kalkylen.
4. Stäm av ditt sparade utdelningsutrymme i samband med bokslutet, så att siffran stämmer när K10 ska fyllas i.

Vanliga frågor om de nya 3:12-reglerna

När börjar de nya 3:12-reglerna gälla?

De flesta ändringarna gäller från och med inkomstår 2026, alltså den deklaration du lämnar under 2027. Vissa delar, exempelvis förkortade tidsperioder i utomståenderegeln, träder i kraft först inkomstår 2027.

Måste jag fortfarande ta ut lön enligt de nya 3:12-reglerna?

Det gamla lönekravet finns inte kvar, så du behöver ingen minimilön för att få grundbeloppet. Takregeln på 50 gånger egen eller närståendes kontanta ersättning finns däremot kvar, vilket innebär att du behöver ta ut viss lön för att få något lönebaserat utrymme alls.

Vad händer med mitt sparade utdelningsutrymme?

Det följer med precis som tidigare, och du kan använda det vid utdelning eller försäljning. Skillnaden är att du inte längre får räkna upp beloppet med ränta från och med deklarationen 2027.

Hur stort är grundbeloppet för inkomstår 2026?

Grundbeloppet är fyra inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 322 400 kronor för inkomstår 2026. Beloppet fördelas med lika stort belopp på varje aktie i företaget och gäller per person, inte per bolag.

Tjänar jag på de nya reglerna?

Ensamföretagare med låg lönesumma tjänar i regel på reformen, eftersom grundbeloppet är betydligt högre än det tidigare schablonbeloppet. Delägare med stora sparade utdelningsutrymmen kan däremot förlora på att uppräkningen försvinner. Räkna därför på din egen situation innan du drar slutsatser.

Kan jag fortfarande använda huvudregeln?

Nej, huvudregeln och förenklingsregeln finns inte längre som separata val. Alla delägare använder samma beräkningsmodell, som i sig innehåller både ett grundbelopp och ett lönebaserat utrymme.

Reglerna är komplexa, och beloppen växer varje år i takt med inkomstbasbeloppet. Den här guiden ger dig en översikt, men den ersätter inte individuell rådgivning. Vid större uttag, ägarförändringar eller försäljning bör du därför alltid stämma av med en auktoriserad skatterådgivare.

Relaterade guider

• Ta ut lön från aktiebolag
• Bokslut steg för steg
• Enskild firma eller aktiebolag
• Kvalificerade andelar
• Sparat utdelningsutrymme
• Inkomstbasbelopp

Nyhetsredaktör

Magnus Bergström

Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.

Läs mer om Magnus →