Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent. Beslutet fattades den 20 augusti 2026 och gäller från den 26 augusti. Det korta svaret för dig som driver företag: inget förändras i din kalkyl den här månaden men Riksbanken upprepar att en höjning kan komma senare i år. Nästa besked kommer den 24 september, tillsammans med en ny penningpolitisk rapport.
Räntan har legat still sedan september 2025. Det som gör det här beskedet intressant är inte nivån, utan riktningen på nästa steg. Riksbanken meddelar själv att styrräntan är oförändrad på 1,75 procent i sitt pressmeddelande från augustimötet.
Marknaden har slutat vänta på sänkningar
Tre av fyra tillfrågade i SEB:s investerarenkät räknade med att styrräntan ligger på minst 2,00 procent vid årsskiftet. Det motsvarar minst en höjning på 0,25 procentenheter innan december.
Den förväntan bygger på sommarens siffror. Både tillväxten och inflationen kom in högre än vad Riksbanken räknade med i juniprognosen. Samtidigt kvarstår risken för utbudsstörningar från Mellanöstern, där kriget fortsätter och något fredsavtal mellan USA och Iran inte finns på plats.
Men bilden är inte entydig. Företagens prisplaner har dämpats, störningarna i de globala värdekedjorna har avtagit och arbetsmarknaden har utvecklats svagare än väntat. Oljepriset har fallit tillbaka sedan i våras. KPIF-inflationen låg på 0,7 procent i juli och den underliggande inflationen mätt som KPIF-XE på 0,6 procent, alltså långt under målet på cirka 2 procent.
Det är den motsättningen direktionen sitter i. Sommarens utfall drar åt ett håll, de faktiska inflationssiffrorna åt ett annat.
Villkoret för en höjning är att sommaren var början, inte ett hack
Riksbanken formulerar det som en förutsättning: om den oväntat höga inflationen under sommaren visar sig vara inledningen på en större och mer bestående uppgång, stramas penningpolitiken åt.
Sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår.
Enkelt uttryckt väntar Riksbanken på mer data. En enskild sommarmånad räcker inte. Det är utfallet i augusti och september, som redovisas av SCB och landar hos direktionen inför septembermötet, som avgör om formuleringen blir verklighet.
För dig innebär det att osäkerheten är själva beskedet. Räntan står still men den står inte still av trygghet.
Rörliga företagslån är den post som rör sig först
Har du lån med rörlig ränta, checkkredit eller fakturabelåning slår en höjning igenom snabbt. En höjning på 0,25 procentenheter på en miljon kronor i skuld kostar 2 500 kronor per år före avdrag. På fem miljoner blir det 12 500 kronor. Inte katastrof men tillräckligt för att märkas i en tunn marginal.
Det praktiska greppet är att räkna på det innan det händer. Lägg in ett scenario med 2,00 och ett med 2,25 procent i din likviditetsbudget och se var i året det börjar knipa. Har du ett lån du funderar på att teckna eller lägga om kan du jämföra vad rak amortering och annuitet gör med totalkostnaden i vår företagslånekalkylator.
Riksbankens egna in- och utlåningsräntor mot bankerna ligger 0,10 procentenheter under respektive över styrräntan, alltså 1,65 och 1,85 procent. Likviditetsfaciliteten ligger på 2,05 procent sedan den 8 april 2026. De nivåerna är inte det du betalar men de sätter golvet för vad bankerna själva har för kostnad, vilket du kan följa i Riksbankens statistik över styrränta, in- och utlåningsränta.
Har du kassa på banken går det åt andra hållet
En höjning är inte bara en kostnad. Företag som ligger med ett rejält kassaöverskott, exempelvis efter ett starkt år eller inför en planerad utdelning, får bättre betalt på inlåning och räntebärande placeringar.
Skillnaden mellan att låta pengarna ligga på ett vanligt företagskonto och att flytta dem till ett räntekonto blir större ju högre styrräntan är. Kolla vad din bank faktiskt ger. Många företagskonton betalar noll oavsett vad Riksbanken gör.
Tre saker att göra fram till 24 september
Inget akut behöver göras. Räntan är oförändrad och penningpolitiska förändringar tar dessutom upp till ett år eller längre innan de får fullt genomslag i ekonomin. En höjning i november syns i din verksamhet främst under 2027.
Tre saker är ändå värda att göra nu. Gå igenom vilka av dina krediter som är rörliga och vilka som är bundna, så du vet exponeringen. Stäm av offerter och prislistor som sträcker sig in i 2027, eftersom din finansieringskostnad kan vara högre då. Och om du planerar en investering som kräver lån, väg in att villkoren kan bli sämre efter september snarare än bättre.
Sedan finns ju kalendern. Efter den 24 september kommer beslut den 4 november och den 16 december. Två av årets tre återstående tillfällen ligger alltså efter att höstens inflationssiffror är kända.
FAQ
Vad betyder styrräntan konkret för mitt företagslån?
Styrräntan är Riksbankens verktyg för att påverka efterfrågan i ekonomin och den styr dagslåneräntan mellan bankerna. Din bank lägger på en marginal ovanpå. Ändras styrräntan följer rörliga företagskrediter oftast med inom några veckor, medan bundna lån ligger kvar till bindningstiden går ut.
När kommer nästa räntebesked?
Den 24 september 2026, samtidigt som en ny penningpolitisk rapport publiceras. Därefter kommer besked den 4 november och den 16 december.
Varför höjer inte Riksbanken när inflationen sägs vara för hög?
Den faktiska inflationen är låg. KPIF låg på 0,7 procent i juli, klart under målet på cirka 2 procent. Det Riksbanken oroar sig för är att sommarens uppgång i tillväxt och priser ska vara början på något mer varaktigt, drivet av utbudsstörningar. Direktionen avvaktar mer data innan den agerar.
Bör jag binda räntan nu?
Det beror på hur känslig din verksamhet är för en oväntad kostnadsökning. Ett bundet lån kostar oftast mer från dag ett men tar bort osäkerheten. Har du tunna marginaler och lite buffert väger tryggheten tyngre än några tiondelar i ränteskillnad. Räkna igenom båda alternativen innan du bestämmer dig.
Var hittar jag Riksbankens aktuella räntor?
Riksbanken publicerar löpande räntor och valutakurser på sin webbplats och underlaget till varje beslut finns i den penningpolitiska rapporten.
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
