Stiftelseurkunden är det juridiska grunddokumentet som upprättas när ett aktiebolag bildas. Den fastställer vilka som är stiftare, hur många aktier var och en tecknar, vad aktierna kostar och när bolaget anses bildat. Utan korrekt stiftelseurkund kan Bolagsverket inte registrera bolaget, och då existerar det inte juridiskt.
Så fungerar stiftelseurkunden
Stiftelseurkunden regleras av 2 kap. aktiebolagslagen (2005:551) och fungerar som bolagets ”födelseattest”. Dokumentet upprättas av stiftarna, alltså de fysiska eller juridiska personer som tecknar aktierna vid bildandet. När alla stiftare skrivit under och aktiekapitalet betalats in till ett spärrat konto, anses bolaget bildat, även om det först blir en juridisk person efter registrering hos Bolagsverket.
Dokumentet ska innehålla ett antal obligatoriska uppgifter. Dessutom får stiftarna ta in frivilliga bestämmelser, exempelvis om apportegendom eller särskilda förmåner.
| Obligatoriska uppgifter | Reglering |
|---|---|
| Stiftarnas namn och personnummer/orgnr | 2 kap. 5 § ABL |
| Antal tecknade aktier per stiftare | 2 kap. 5 § ABL |
| Belopp som ska betalas per aktie (teckningskurs) | 2 kap. 5 § ABL |
| Tid inom vilken aktierna ska betalas | 2 kap. 5 § ABL |
| Bolagsordningen som bilaga | 2 kap. 5 § ABL |
| Styrelse och revisor (vid behov) | 2 kap. 5 § ABL |
Stiftelseurkunden är alltså inte samma sak som bolagsordningen. Bolagsordningen reglerar hur bolaget ska drivas löpande, medan stiftelseurkunden dokumenterar själva bildandet, en engångshändelse. Bolagsordningen är en bilaga till stiftelseurkunden.
När stiftelseurkunden blir relevant
Stiftelseurkunden blir akut relevant i tre situationer: vid nybildning, vid tvister om bolagets historik, och vid due diligence inför försäljning eller kapitalanskaffning.
Vid nybildning är dokumentet en förutsättning för registrering hos Bolagsverket. Från 2026 krävs minst 25 000 kr i aktiekapital för privata aktiebolag, och Bolagsverkets avgift vid digital registrering är 1 900 kr. Stiftarna måste betala in hela aktiekapitalet på ett särskilt bankkonto, och banken utfärdar sedan ett bankintyg som bifogas anmälan tillsammans med stiftelseurkunden.
Vid senare tvister kan stiftelseurkunden avgöra frågor om vem som egentligen äger vilka aktier från början, vilket pris som betalades, och om apportegendom värderats korrekt. När en köpare gör due diligence inför ett förvärv begär de nästan alltid in stiftelseurkunden för att verifiera bolagets kontinuerliga existens från dag ett.
Vem berörs? Praktiskt taget varje person som startar aktiebolag, antingen ensam stiftare (vanligast för konsulter och soloföretagare) eller flera stiftare tillsammans (kompanjonbolag, familjebolag, investerarbolag). I flerstiftarefall är dokumentet extra viktigt eftersom det definierar ägarandelarna från start, något som annars kan bli omtvistat när bolaget väl har värde.
En vanlig missuppfattning är att stiftelseurkunden kan ändras i efterhand. Det kan den inte. Den är ett historiskt dokument som beskriver en händelse (bildandet) och ska därför spegla verkligheten precis som den var. Ändringar i ägarstrukturen efter bildandet hanteras istället via aktieboken och aktieöverlåtelseavtal.
Konkret exempel
Anna och Björn startar konsultbolaget Nordlys Advisory AB tillsammans. De sätter in 50 000 kr i aktiekapital, fördelat 500 aktier à 100 kr. Anna tecknar 300 aktier (60 procent), Björn 200 aktier (40 procent), vilket speglar att Anna går in med större aktivt arbete initialt.
Deras stiftelseurkund innehåller följande:
- Stiftare: Anna Lindqvist (19850312-1234) och Björn Ek (19870608-5678)
- Aktiekapital: 50 000 kr fördelat på 500 aktier
- Teckningskurs: 100 kr per aktie
- Aktiefördelning: Anna 300 aktier, Björn 200 aktier
- Betalningsdatum: senast 15 mars 2026
- Styrelse: Anna (ordförande), Björn (ledamot)
- Revisor: ingen (bolaget uppfyller undantagsreglerna)
- Bilaga: bolagsordning
Anna och Björn undertecknar elektroniskt via Bolagsverkets e-tjänst. De betalar in 30 000 kr respektive 20 000 kr till ett nyöppnat bankkonto hos Handelsbanken, som utfärdar bankintyg. Totalt kostar bildandet 1 900 kr i registreringsavgift plus 50 000 kr i aktiekapital (som dock inte är en kostnad, utan eget kapital i bolaget). Efter åtta arbetsdagar är bolaget registrerat med organisationsnummer.
Tre år senare säljer de bolaget för 8 MSEK. Köparens jurister begär in stiftelseurkunden och verifierar att Anna verkligen äger 60 procent från bildandet, vilket ger henne 4,8 MSEK i köpeskilling. Utan tydlig stiftelseurkund hade fördelningen kunnat ifrågasättas, vilket kunnat kosta henne flera hundra tusen kronor i förhandling.
Vanliga misstag och fallgropar
- Felaktig teckningskurs vid apportbildning: Om stiftarna använder apportegendom (exempelvis en inkråmsbil eller en varumärkesrättighet) istället för kontanter måste egendomen värderas av auktoriserad revisor. Många glömmer detta och får registreringen avslagen.
- Saknade underskrifter: Alla stiftare måste underteckna. Om en stiftare är utomlands eller missar digital signering stoppas hela registreringen, och bankkontot ligger låst under tiden.
- Otydlig ägarfördelning vid kompanjonskap: Stiftare som ”löser det senare” och skriver lika fördelning utan att matcha faktiska insatser skapar konflikter som kan kosta hundratusentals kronor i advokatarvoden vid framtida tvist.
- Glömma att spara originalet: Stiftelseurkunden ska bevaras i minst 10 år enligt bokföringslagen, men bör i praktiken sparas för alltid. Vid försäljning eller generationsskifte 20 år senare är det katastrof om den saknas.
- Blanda ihop stiftelseurkund och bolagsordning: Företagare som tror att ändringar i verksamhetsbeskrivningen kräver ny stiftelseurkund. Ändringar görs i bolagsordningen via bolagsstämmobeslut, inte i stiftelseurkunden.
Vanliga frågor
Kan jag starta aktiebolag själv utan jurist?
Ja, absolut. Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se guidar dig genom hela processen och genererar stiftelseurkund och bolagsordning automatiskt utifrån dina uppgifter. För standard soloföretag eller enkla kompanjonsbolag räcker det väl. Jurist blir däremot värdefullt vid apportbildning, flera ägarklasser eller komplicerade aktieägaravtal parallellt.
Vad händer om stiftelseurkunden innehåller fel?
Bolagsverket avslår registreringsanmälan och du får rätta och skicka in på nytt. Aktiekapitalet ligger låst på bankkontot tills registreringen gått igenom. Allvarligare fel som upptäcks efter registrering kan kräva domstolsprövning, särskilt om de påverkar ägarförhållanden. Läs därför igenom dokumentet noga innan underskrift.
Måste jag anlita revisor vid bildandet?
Nej, inte för kontantbildning. De flesta privata aktiebolag uppfyller undantagsreglerna och behöver ingen revisor alls, varken vid bildande eller löpande drift. Revisor krävs däremot vid apportbildning, eftersom apportegendomen måste värderas och intyg utfärdas, vilket bifogas stiftelseurkunden.
Kan ett aktiebolag ha bara en stiftare?
Ja. Sedan 1994 räcker det med en stiftare, vilket är normalfallet för soloföretagare. Du är då ensam aktieägare, ensam styrelseledamot (med en suppleant, vilket krävs enligt ABL) och kan driva bolaget själv. Aktiekapitalet på 25 000 kr tecknar du ensam.
Hur lång tid tar registreringen?
Vid digital anmälan via verksamt.se tar registreringen normalt 5-10 arbetsdagar när alla handlingar är korrekta. Pappersanmälan tar betydligt längre, ofta 3-4 veckor. Under registreringsperioden är aktiekapitalet låst på bankkontot och bolaget kan inte bedriva verksamhet eller sluta avtal i eget namn.
Se fler förklaringar i vår fullständiga ordlista över affärstermer.
Erik Söderberg
Tidigare CFO på två svenska bolag som sålts. Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm med bakgrund som revisor. Skriver om tillväxt, finansiering, värdering och exit. Har byggt alla åtta kalkylatorer på sajten.
