Sjuklön

Sjuklön är den ersättning arbetsgivaren betalar till en anställd under de första 14 dagarna av en sjukperiod, motsvarande 80 procent av lönen. Reglerna styrs av sjuklönelagen (1991:1047) och påverkar direkt arbetsgivarens kassaflöde, lönehantering och HR-administration. För småföretag kan oplanerad sjukfrånvaro bli en betydande kostnadspost, särskilt i personalintensiva branscher.

Så fungerar Sjuklön

Sjuklön är arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att betala ut lön när en anställd är sjuk och inte kan arbeta. Ersättningen uppgår till 80 procent av den lön och de anställningsförmåner som den anställde skulle ha fått om hen arbetat. Sjuklöneperioden omfattar 14 kalenderdagar från första sjukdagen, därefter tar Försäkringskassans sjukpenning över.

Istället för den tidigare karensdagen gäller sedan 2019 ett karensavdrag. Avdraget motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön, vilket jämnar ut effekten för anställda med oregelbundna arbetstider. Konkret betyder det att en heltidsanställd förlorar ungefär en arbetsdags sjuklön oavsett vilken veckodag sjukdomen infaller.

Kvalificering kräver att anställningen pågått minst en månad eller att den anställde arbetat sammanhängande i 14 dagar. Visstidsanställda och timanställda omfattas också när dessa villkor uppfylls. Sjuklön ska inte förväxlas med sjukpenning, som betalas av Försäkringskassan från dag 15, eller med avtalsenlig sjukförmån som många kollektivavtal lägger ovanpå lagens nivå.

Från dag 8 krävs läkarintyg, som den anställde lämnar till arbetsgivaren. Arbetsgivaren sjukanmäler till Försäkringskassan när sjuklöneperioden övergår i sjukpenning, vanligen dag 15.

Sjuklön i verkligheten

Varje arbetsgivare med anställda berörs, men den ekonomiska effekten varierar kraftigt med bransch och bolagsstorlek. Restauranger, vården, industri och bygg har typiskt högre sjukfrånvaro än tjänstesektorn, vilket gör sjuklönekostnaden till en reell budgetpost. Ett byggföretag med 15 anställda och 4 procent sjukfrånvaro betalar ungefär lika mycket i sjuklön per år som en mindre tjänstelön.

För att dämpa effekten för små bolag finns högkostnadsskyddet för sjuklön. Arbetsgivare får ersättning för sjuklönekostnader som överstiger en viss andel av den totala lönekostnaden. Gränsen trappas efter lönesumma och skyddar särskilt bolag med få anställda där en enda långtidssjukskrivning annars skulle slå hårt.

Ersättningen begärs i arbetsgivardeklarationen varje månad. Den påverkar alltså inte själva utbetalningen till den sjuka, men krediterar arbetsgivarens skattekonto. Beslut som påverkas av sjuklönereglerna är bland annat bemanningsstrategi, bufferthantering och valet mellan fast anställning kontra inhyrd personal via bemanningsföretag där sjuklönerisken flyttas.

Räkneexempel

Anna driver ett konsultbolag med 8 anställda. En av medarbetarna, Johan, har månadslön 45 000 kr och blir sjuk måndag morgon. Han är borta hela veckan (5 arbetsdagar) och kommer tillbaka måndagen därpå.

Steg 1: Daglig sjuklön
Johans dagslön baserat på 21 arbetsdagar: 45 000 / 21 = 2 143 kr
Sjuklön per dag = 80 procent × 2 143 = 1 714 kr

Steg 2: Karensavdrag
Karensavdrag = 20 procent av en genomsnittlig veckosjuklön
Veckosjuklön = 5 × 1 714 = 8 570 kr
Karensavdrag = 0,20 × 8 570 = 1 714 kr (motsvarar en dags sjuklön)

Steg 3: Utbetalning
Bruttosjuklön 5 dagar: 5 × 1 714 = 8 570 kr
Minus karensavdrag: -1 714 kr
Summa sjuklön: 6 856 kr

Steg 4: Total kostnad för Anna
Sjuklön brutto: 8 570 kr – 1 714 kr = 6 856 kr
Arbetsgivaravgift 31,42 procent: 2 154 kr
Total bruttokostnad för arbetsgivaren: 9 010 kr

Utöver detta har Anna även ordinarie lönekostnader för ersättare eller produktionsbortfall. Om Johans kollektivavtal dessutom ger sjuklön över lagnivån (vanligt med 10 procent påslag upp till en viss lönegrad) blir beloppet högre. Använd lönekostnadskalkylatorn för att räkna ut totala effekter för din personal.

Vanliga misstag och fallgropar

• Glömmer begära ersättning från högkostnadsskyddet: Småföretag missar ofta att begära ersättning i arbetsgivardeklarationen. Ett bolag med 6 anställda och 1,5 procent sjukfrånvaro kan lämna 15 000-30 000 kr per år hos Skatteverket genom ren glömska.
• Räknar karensavdraget fel på deltid: Vid deltidsanställning eller oregelbundna arbetstider ska karensavdraget baseras på faktisk genomsnittlig veckosjuklön, inte schablonmässigt. Fel beräkning blir felaktig utbetalning och potentiellt lönetvist.
• Missar förstadagsintyg vid upprepad sjukfrånvaro: Arbetsgivaren kan kräva läkarintyg från dag 1 vid återkommande kortfrånvaro, men måste ha saklig grund och skriftligt beslut. Hoppar man över processen kan kravet ogiltigförklaras.
• Behandlar VAB som sjuklön: Vård av sjukt barn är tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan från dag 1, inte sjuklön. Arbetsgivaren betalar inget men ska godkänna frånvaron.
• Bolaget glömmer sjukanmäla till Försäkringskassan dag 15: Utan sjukanmälan får den anställde ingen sjukpenning, vilket skapar både personalproblem och potentiella skadeståndsanspråk mot bolaget.

Frågor och svar

Gäller sjuklön även för vd och ägare i fåmansbolag?

Ja, om vd eller ägare tar ut lön från aktiebolaget och är anställd gäller sjuklönelagen. Däremot kan ägaren inte sjukanmäla sig själv utan substans, Försäkringskassan kräver reell arbetsoförmåga och läkarintyg. För enskild firma finns ingen sjuklön eftersom ägaren inte är anställd, istället gäller sjukpenning direkt från Försäkringskassan med egen karens.

Måste jag betala sjuklön till en nyanställd?

Inte under första anställningsmånaden. Rätten till sjuklön inträder efter en månads sammanhängande anställning, alternativt efter 14 dagars sammanhängande arbete. Under kvalificeringstiden kan den anställde ansöka om sjukpenning direkt från Försäkringskassan. Räkna därför inte med att sjuklöneansvaret upphör, det aktiveras bara senare.

Hur fungerar högkostnadsskyddet rent praktiskt?

Du redovisar sjuklönekostnaderna i arbetsgivardeklarationen (AGI) varje månad. Skatteverket räknar automatiskt ut om du är berättigad till ersättning baserat på din totala lönekostnad. Överstiger sjuklönen gränsvärdet krediteras ditt skattekonto. Inget separat ansökningsformulär krävs, men du måste redovisa kostnaderna korrekt i AGI.

Vad händer om den anställde blir sjuk igen inom kort?

Återinsjuknar den anställde inom 5 kalenderdagar från föregående sjukperiod räknas perioderna ihop. Ingen ny karens tas ut och de tidigare sjukdagarna räknas in i 14-dagarsperioden. Detta förhindrar att karensavdrag tas ut upprepat vid samma sjukdomsepisod och gynnar den anställde vid återfall.

Kan jag dra av sjuklönekostnaden i bolaget?

Ja, sjuklön är en avdragsgill personalkostnad precis som ordinarie lön, inklusive arbetsgivaravgifter. Kostnaden påverkar EBITDA och resultat som vanlig lönekostnad. Eventuell ersättning från högkostnadsskyddet bokförs som intäktsreduktion eller övrig rörelseintäkt, beroende på redovisningsprincip, och minskar nettoeffekten på resultatet.

Grundare och chefredaktör

Erik Söderberg

Tidigare CFO på två svenska bolag som sålts. Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm med bakgrund som revisor. Skriver om tillväxt, finansiering, värdering och exit. Har byggt alla åtta kalkylatorer på sajten.

Läs mer om Erik →