Sverige är på väg mot skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Regeringens förslag innebär att lönekravet för arbetstillstånd höjs från den 1 juni 2026, samtidigt som kontrollen av arbetsgivare skärps. Den stora diskussionen handlar om vad detta betyder för företag som behöver rekrytera från länder utanför EU, särskilt mindre bolag med små marginaler och svårigheter med att hitta rätt kompetens i Sverige.
Enligt Migrationsverket ligger dagens försörjningskrav på 29 680 kronor i månaden. Regeringens förslag höjer nivån till 90 procent av medianlönen, vilket motsvarar 33 390 kronor i månaden med dagens beräkningsgrund. Det är alltså en höjning med 3 710 kronor per månad.
Vad som faktiskt ändras
Det är lätt att tro att frågan bara handlar om en ny lönesiffra, men förslaget är bredare än så. Regeringen vill också skärpa regelverket kring arbetsgivare och göra det svårare att använda systemet fel.
| Del | I dag | Förslaget |
|---|---|---|
| Lönekrav för arbetstillstånd | 29 680 kronor/månad | 33 390 kronor/månad |
| Andel av medianlönen | 80 procent | 90 procent |
| Startdatum | Gällande regler | 1 juni 2026 om förslaget antas |
I regeringens proposition finns även förslag om krav på heltäckande sjukförsäkring i vissa fall, högre avgifter för arbetsgivare som bryter mot reglerna och nya brott kopplade till exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd. Det betyder att förändringen inte bara rör lönekostnader, utan också administration, risk och ansvar.
Därför oroar sig små och medelstora företag
För stora koncerner kan ett högre lönegolv vara något man räknar in i budgeten. För ett mindre företag kan samma förändring avgöra om en rekrytering alls går att genomföra. I många branscher ligger lönerna under den nivå som nu föreslås, trots att det finns ett verkligt behov av personal.
Det är just därför frågan har blivit så omdiskuterad. Företagarna och andra näringslivsaktörer har varnat för att ett enhetligt lönekrav kan slå fel. Ett litet företag inom exempelvis restaurang, service, bygg eller vissa teknikroller kan behöva anställa, men ändå inte kunna erbjuda en lön som når upp till den nya gränsen. Då riskerar arbetskraftsinvandring att bli ett alternativ som i vissa fall försvinner helt.
Samtidigt är regeringens budskap tydligt. Syftet är att höja seriositeten och minska utnyttjandet på arbetsmarknaden. Regeringen menar också att systemet i högre grad ska rikta sig mot yrken där lönerna ligger högre.
Ett möjligt undantag kan bli avgörande
Det finns dock en del i förslaget som många företag följer extra noga: möjligheten till undantag för vissa bristyrken. Regeringen har gett Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i uppdrag att föreslå vilka yrken som kan undantas från det högre lönekravet.
Det kan bli avgörande för flera branscher. Om undantagen blir relativt breda kan arbetsgivare i tydliga bristyrken fortfarande rekrytera trots det högre lönegolvet. Om undantagen blir få kommer fler företag att behöva tänka om kring bemanning, expansion och rekryteringsbehov.
Det företag behöver se över nu
Företag som planerar att rekrytera från länder utanför EU behöver redan nu gå igenom vilka roller som kan påverkas.
- Lönenivån: Kontrollera om tjänsten når upp till 33 390 kronor i månaden.
- Tidplanen: Räkna med att nya regler kan börja gälla den 1 juni 2026.
- Yrkesgruppen: Följ besked om vilka bristyrken som kan undantas.
- Rutinerna: Se över avtal, dokumentation och interna kontroller.
En förändring som påverkar mer än migrationen
Det här är inte bara en fråga om invandring. Det är också en fråga om hur företag ska hitta rätt personal, hur snabbt de kan växa och hur mycket handlingsutrymme de har när regelverket blir hårdare. För vissa arbetsgivare blir det ett högre lönekrav att förhålla sig till. För andra kan det betyda att en planerad rekrytering måste skjutas upp eller göras på ett helt annat sätt.
Just därför följs frågan så noga av både företag och arbetsmarknadens parter. Om riksdagen säger ja till förslaget får Sverige ett tydligt högre lönegolv för arbetskraftsinvandring från sommaren 2026. Det kan bli en stor förändring för företag som är beroende av internationell kompetens, men också för de personer som vill komma hit för att arbeta.
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
