Nordeas chefsekonom Annika Winsth tycker att tonläget kring svensk ekonomi har blivit onödigt mörkt. Trots att Nordea sänkt sin BNP-prognos för 2026 från 3,3 till 2,6 procent ligger siffran fortfarande över det historiska genomsnittet för svensk tillväxt. Det är inte en kris. Det är en normalisering.
För dig som driver eget betyder det här något konkret: kunderna håller hårdare i plånboken just nu, men botten är inte på väg att gå ur. Riksbankens styrränta ligger kvar på 1,75 procent under hela 2026 enligt Nordeas bedömning, och exporten växte med nära 4 procent under 2025. Den bilden är värd att hålla i huvudet innan du skjuter på investeringar eller drar i bromsen för hårt.
Vad chefsekonomerna faktiskt säger
Winsth pekar på att både regeringen och Riksbanken använder ett dystrare tonläge än vad siffrorna motiverar. Hennes poäng är inte att allt är frid och fröjd, utan att skillnaden mellan retorik och verklighet har blivit för stor.
Regeringen justerade ned BNP-prognosen för 2026 från 2,8 till 2,3 procent, och för 2027 från 2,7 till 2,5 procent. EY landar på 2,2 procent för 2026. Det är nedrevideringar, men det är fortfarande tillväxt. Jämför med 2023 och du minns vad en riktig inbromsning innebär.
Samtidigt varnar Swedbanks Mattias Persson för att en utdragen konflikt i Mellanöstern sprider sig i ekonomin ju längre den pågår. Det är den verkliga jokern.
Det här påverkar din vardag som företagare
Tre saker är värda att hålla koll på:
- Räntan ligger still: Med styrräntan kvar på 1,75 procent under 2026 blir det inte billigare att låna, men inte heller dyrare. Räknar du på en investering nu kan du använda dagens nivå som planeringsantagande utan att behöva lägga in en marginal för stigande räntor.
- Bränslepriserna spökar: Nordea räknar med ett oljepris på 125 dollar per fat under 2026 på grund av situationen kring Hormuzsundet. Det märks direkt i diesel- och bensinpriset, vilket biter på dig som har servicebilar, transporter eller fältverksamhet.
- De långa räntorna har dragit upp: Det påverkar bolåneräntor och därmed dina kunders köpkraft, särskilt om du säljer till hushåll.
Om du funderar på en större investering, gå igenom siffrorna i en likviditetsbudget innan du sätter spaden i marken. Det är inte tiden för bukmagsbeslut.
Hushållen är pessimistiska men det är inte hela bilden
Här finns en intressant motsättning. 46 procent av svenskarna tror att ekonomin försämras det närmaste året. Bara 21 procent tror på en förbättring. Det är dystra siffror.
Men samtidigt: sysselsättningen ökade tydligt mot slutet av 2025, och indikatorer i början av 2026 pekar på att arbetslösheten kan ha börjat vända nedåt från nästan 9 procent. Den breda återhämtningen har drivits av privat konsumtion, offentlig efterfrågan och investeringar.
Vad betyder det här i verkligheten? Att kundernas oro inte alltid speglar deras faktiska köpkraft. Många avvaktar med stora beslut, köpa bil, byta kök, anlita konsult, för att de TROR att det blir sämre. När den oron släpper kommer en hel del uppdämd efterfrågan ut.
Det är värt att räkna med när du planerar säsongen.
Exporten håller trots USA
Här finns en av de mer förbisedda nyheterna. Total svensk export ökade med nära 4 procent under 2025, trots minskad handel med USA. Världshandeln har hållit uppe bättre än många befarat.
För dig som har exportintäkter, eller säljer till företag som exporterar, är det här viktigt. Den svenska industrin har inte kollapsat. Tysk bilindustri är fortsatt en risk, Arena Idés Elinor Odeberg varnar för att en USA-kris kan slå hårt mot Sverige via just den kanalen, men i grunden har svensk export visat en seghet som få väntade sig.
EY:s analys är intressant: Sveriges ekonomi bärs i hög grad av inhemsk efterfrågan, vilket gör oss mindre sårbara för Mellanösternkonflikten än många andra europeiska länder. Vi har också starka offentliga finanser. Det är en defensiv styrka som inte ska underskattas.
Vad du ska göra med informationen
Det korta svaret: agera utifrån data, inte stämningsläge.
Konkret innebär det att du bör skilja på två saker. Det ena är makrobilden, den är okej, inte fantastisk men långt ifrån alarmerande. Det andra är din egen bransch, den kan se helt annorlunda ut beroende på vad du säljer till vem. Industrin pressas av varsel medan tjänstesektorn i många segment går starkt. Generella prognoser hjälper dig inte att ta beslut om DITT företag.
Innan du anställer, gå igenom om personen faktiskt täcker sin kostnad inom rimlig tid. En break-even-analys för anställning är ärligare än magkänslan i ett osäkert läge.
Och om du redan har lånat, räntan ligger still. Det är ett besked. Inte ett löfte, men ett besked nog för att kunna planera med rimlig säkerhet några kvartal framåt.
Riskerna som faktiskt kan vända bilden
Det finns två scenarion som skulle förändra prognosen i grunden, och det är värt att ha dem i bakhuvudet.
Det första är att Hormuzsundet förblir stängt in på hösten. Då räknar Nordea med att räntehöjningarna 2027 kan tidigareläggas, och inflationen biter sig fast längre än väntat. Det andra är att USA-konflikten eskalerar och slår hårdare mot tysk bilindustri, som är en av de viktigaste avnämarna för svensk underleverantörsindustri.
Inget av detta är ditt huvudscenario. Men om du har stora investeringar på gång är det värt att stresstesta kalkylen mot ett oljepris på 150 dollar och en något högre långränta. Inte för att det kommer hända. Utan för att du ska veta vad som händer om det gör det.
Annika Winsths poäng står sig: det är skillnad på att vara försiktig och att vara skrämd. Just nu finns det mer anledning till det första än det andra. Den som agerar utifrån de faktiska siffrorna, istället för rubrikernas tonläge, har en fördel mot konkurrenter som drar i bromsen för tidigt.
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
