Bara 26 procent av företagen har full koll på vad deras AI-användning kostar. Det visar en undersökning från KPMG som The Wall Street Journal rapporterat om. Resten famlar i olika grad, och 22 procent har ingen insyn alls eller ser kostnaderna först när fakturan trillar in.
Det korta svaret på varför det blivit så här: prismodellen har ändrats. AI-leverantörerna tar inte längre betalt med en fast licens per användare. De tar betalt efter faktisk användning, mätt i tokens. Det gör kostnaden lika oförutsägbar som en rörlig elräkning en kall vinter.
Token-priset är problemet, inte tekniken
OpenAI, Anthropic, Microsoft och Salesforce har gått från fasta abonnemang till att räkna varje fråga och svar i tokens. En token är ungefär ett halvt ord. Ju mer du och dina anställda använder verktyget, desto högre blir notan.
Skillnaden mot en vanlig programlicens är stor. En licens kostar samma summa oavsett om du använder programmet en gång i månaden eller hela dagarna. Med tokenbaserad prissättning betalar du per användning, och förbrukningen kan svänga kraftigt mellan månader.
KPMG noterar att tokenanvändningen i vissa fall ökat sexfaldigt. Några företag har bränt hela sin årsbudget för AI och moln på bara några månader. Det är inte ett tekniskt fel. Det är en kostnadsmodell som de flesta ekonomiansvariga aldrig hanterat förut.
Så ser det ut bland svenska företag
Vart fjärde svenskt företag med minst tio anställda använder idag AI-verktyg, enligt SCB. Andelen mer än fördubblades på ett år, från 10,4 procent 2023 till 25,2 procent 2024.
Skillnaden mellan branscher är påtaglig:
- Information och kommunikation: närmare 70 procent använder någon form av AI
- IT-branschen: 62 procent
- Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik: från 20 procent (2023) till över 50 procent (2024)
- Tillverkningsindustrin: 20 procent (2024), upp från cirka 8 procent året innan
Det här spelar roll för dig som driver eget. När adoptionen går så snabbt hinner de flesta inte bygga upp någon kostnadskontroll innan verktygen redan sitter i arbetsflödet. Du tar in ett AI-verktyg för att spara tid, och tre månader senare är förbrukningen en helt annan än när du skrev under. Det är samma mönster som gäller för likviditet i företaget generellt: det som inte mäts tenderar att sticka iväg.
Tidsbesparingen äts upp av felrättning
Här finns en fälla som sällan syns på fakturan. AI sparar tid, men en stor del av den tiden går åt till att rätta felen som AI:n själv producerar.
En rapport från Workday visar att 85 procent av de anställda sparar mellan en och sju timmar i veckan med AI. Samtidigt går nästan 40 procent av den sparade tiden åt till att fixa fel eller förbättra innehållet som verktyget levererat.
Räkna på det. Sparar en medarbetare fem timmar i veckan men lägger två av dem på att korrigera AI-genererat material, är nettovinsten tre timmar. Inte fem. Och under tiden tickar tokenräkningen vidare för varje gång hen ber verktyget göra om jobbet.
Varför de flesta AI-projekt inte ger pengar tillbaka
MIT:s NANDA-initiativ har en obekväm siffra. Bara omkring 5 procent av företagens generativa AI-projekt leder till snabb intäktsökning. Resten, 95 procent, misslyckas eller fastnar i pilotstadiet.
Problemet ligger sällan i själva AI-modellen. Det handlar om integration, inlärning och hur väl verktyget passar in i befintliga rutiner. Företag som köper en färdig, specialiserad lösning lyckas oftare än de som försöker bygga eget.
Gartner pekar dessutom på kostnader som inte syns vid första anblicken:
- Nya dataset som måste köpas in
- Hantering av flera modeller samtidigt
- En AI som kontrollerar en annan för att fånga fel
- Drift efter lansering: övervakning, omlärning, uppdateringar och underhåll
För ett litet bolag betyder det att en AI-satsning kan kosta långt mer än prislappen på själva verktyget. Det är skillnad på vad abonnemanget kostar och vad hela lösningen kostar att driva.
Så får du kontroll på notan
Du behöver inte vara dataforskare för att ta kontroll över AI-kostnaderna. Du behöver behandla dem som vilken rörlig kostnad som helst i din likviditetsbudget.
Sätt ett tak i verktyget. De flesta leverantörer låter dig sätta en månadsgräns för förbrukning, ungefär som ett utgiftstak på ett företagskort. Gör det innan du rullar ut verktyget brett, inte efteråt.
Mät vad du faktiskt får ut. Om ett AI-verktyg ska spara tid, mät hur mycket tid det sparar i verkligheten, inklusive tiden för felrättning. Annars betalar du för en produktivitet som bara finns på pappret.
Behandla AI-kostnaden som en post i budgeten, inte som en oväntad faktura. Lägg in den i din kassaflödesprognos tillsammans med övriga löpande kostnader. En kostnad du planerat för överraskar dig aldrig.
Och var ärlig med när det inte lönar sig. Om verktyget kostar mer än vad det sparar, eller om du lägger mer tid på att rätta än du vinner, är det helt rimligt att dra i bromsen. AI är ett verktyg, inte ett självändamål.
Vad investerarna förväntar sig
Trycket utifrån är hårt. Enligt PwC:s Global Investor Survey anser 73 procent av investerare och analytiker att företag bör implementera AI i stor skala. Över 60 procent förväntar sig produktivitetsökningar och högre lönsamhet från AI inom det närmaste året.
Undersökningen omfattade 345 investerare och analytiker från 24 länder, varav 61 planerade att investera i Sverige. Mer än hälften förvaltar tillgångar på över 100 miljarder kronor.
För soloföretagaren och småbolagsägaren är detta mest en bakgrund. Du har ingen investerare som kräver kvartalsresultat på din AI-satsning. Det ger dig en fördel: du kan ta in AI där det faktiskt lönar sig, och låta bli där det inte gör det, utan att behöva visa upp en imponerande siffra för någon. Använd den friheten. Läs mer om hur AI förändrar arbetsmarknaden för svenska företag och vad det kan innebära för dig som driver eget.
FAQ
Hur tar AI-leverantörer betalt idag?
Allt fler tar betalt efter faktisk användning, mätt i tokens, istället för en fast licensavgift. En token motsvarar ungefär ett halvt ord. Ju mer text du och dina anställda matar in och får tillbaka, desto högre blir kostnaden. Det gör notan svårare att förutse än ett vanligt abonnemang.
Hur mycket använder svenska företag AI?
Vart fjärde företag med minst tio anställda använder AI-verktyg, enligt SCB. Andelen ökade från 10,4 procent 2023 till 25,2 procent 2024. Inom information och kommunikation ligger användningen på närmare 70 procent, medan tillverkningsindustrin ligger på omkring 20 procent.
Sparar AI verkligen tid?
Ja, men inte lika mycket som det ser ut. En Workday-rapport visar att 85 procent av anställda sparar mellan en och sju timmar i veckan. Samtidigt går nästan 40 procent av den sparade tiden åt till att rätta fel och förbättra det AI:n producerat. Nettovinsten blir därför mindre än bruttobesparingen.
Hur sätter jag ett tak på AI-kostnaderna?
De flesta AI-tjänster låter dig sätta en månadsgräns för förbrukning direkt i verktygets inställningar. Sätt taket innan du rullar ut verktyget i hela företaget. Lägg sedan in AI-kostnaden som en löpande post i din likviditetsbudget så att den behandlas som vilken annan rörlig kostnad som helst.
Varför misslyckas så många AI-projekt?
Enligt MIT:s NANDA-initiativ leder bara omkring 5 procent av företagens generativa AI-projekt till snabb intäktsökning. Orsaken är sällan modellens kvalitet, utan brister i hur verktyget integreras och anpassas till befintliga arbetsflöden. Företag som köper färdiga, specialiserade lösningar lyckas oftare än de som bygger eget.
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
