Noll. Det är antalet företag som fått sin ansökan om korttidsstöd godkänd de senaste 15 månaderna. Samtidigt ökar varslen inom industrin kraftigt, och nu pressar industrin regeringen att agera innan uppsägningarna blir en lavin.
Jakob Tellgren, vd för branschorganisationen IKEM, är rak: alternativet till ett fungerande stödsystem är att företagen tvingas säga upp personal. Bakom kravet står en bransch som sysselsätter 800 000 personer direkt, plus ytterligare 80 000 i underleverantörsledet. Det är en stor del av den svenska arbetsmarknaden som står och vibrerar.
Det korta svaret på vad som händer
Svensk basindustri har en rejäl svacka. Produktionen backade 4 procent under 2024 och Industriarbetsgivarna ser en ny tydlig nedgång under 2026. Samtidigt har systemet för korttidsarbete, som skulle fungera som stötdämpare vid tillfälliga kriser, i verkligheten slutat leverera.
Resultatet? Företag som hade kunnat behålla personal genom en svacka tvingas i stället varsla. För en småföretagare som levererar till industrin betyder det att kundernas order kan torka ut nästan över en natt.
Varför korttidsstödet inte fungerar längre
Korttidsstödet är tänkt att rädda jobb när företag drabbas av tillfälliga, allvarliga ekonomiska problem. Under pandemin räddade systemet tiotusentals arbeten. Men reglerna skärptes efteråt, och nu är de så hårda att noll ansökningar har godkänts på över ett år.
Industrin vill se ett permanent system som faktiskt går att använda. Inte ett krissystem som aktiveras när det redan är för sent. Skillnaden mellan dessa två är avgörande för ett underleverantörsföretag med 15 anställda som plötsligt tappar sin största kund.
Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, sammanfattar läget med att det inte är en vanlig konjunkturnedgång. Geopolitisk osäkerhet, hög inflation och en starkare krona trycker ned konkurrenskraften samtidigt. Industriföretagens kunder är dessutom investeringstunga, och när räntorna bitit sig fast skjuter de köpen på framtiden.
Så drabbas småföretagen i leverantörskedjan
Här är det viktigt att förstå en sak: när Volvo, SSAB eller Stora Enso drar ned, är det inte bara deras anställda som känner av det. Det är hela kedjan.
Ta Forssells Smide i Huddinge. Deras omsättning har halverats på två år. De är inte ensamma, runt om i landet sitter småföretag som byggt upp sin verksamhet kring ett fåtal större industrikunder, och när de kunderna pausar beställningar finns det ingenstans att ta vägen.
Det här är varför frågan är så brännande för målgruppen på den här sajten. Om du driver ett metallföretag, en konsultfirma inom teknik, en transportör eller ett verkstadsföretag, risken är stor att din orderbok är direktkopplad till ett fåtal industrijättar.
Bilindustrin är det tydligaste exemplet
Bilsektorn visar vad som händer när flera kriser slår till samtidigt. Efterfrågan på elbilar är svagare än branschen räknade med. Konkurrensen från Kina har hårdnat. Och biltillverkarna själva pressar underleverantörerna på pris, kinesiska BYD har enligt rapporter krävt 10 procents prissänkning från sina europeiska leverantörer.
Siffrorna är obekväma:
| Område | Konsekvens |
|---|---|
| Europeiska underleverantörer | Över 100 000 uppsagda mellan 2024–2025 |
| Europeisk bilindustri till 2030 | 350 000 jobb hotas |
| EU:s bilindustri till 2035 | Nettominskning på 275 000 arbetstillfällen |
| Lönsamhet hos underleverantörer | 3 av 4 klarar inte vinstmålet på 5 procent |
Omställningen till elbilar skapar ungefär 226 000 nya jobb enligt branschorganisationen Clepa, men de försvinner inte på samma platser som de gamla. En verkstad i Göteborg som tillverkar växellådskomponenter kan inte bygga om till batteritillverkare över en natt.
Vad industrin kräver konkret
Kravlistan från Industriarbetsgivarna och IKEM är ganska tydlig:
- Ett permanent korttidsstöd som faktiskt går att använda, inte bara aktiveras vid samhällskris
- Fossilfri och leveranssäker el till konkurrenskraftiga priser
- Snabbare utbyggnad av elproduktion och elnät
- Tydliga besked om långsiktiga spelregler, inte ryckiga reformer
Det sista är nog viktigast. En industriinvestering räknas inte hem på två år. Ett stålverk eller en batterifabrik kräver beslut som håller i 15–20 år framåt. När elpriset dubblas på ett halvår och beskedet om stöd flyttas fram kvartal efter kvartal, då flyttar pengarna till Polen, Tyskland eller USA i stället.
Vad regeringen faktiskt gör
Vårbudgeten 2026 innehöll vissa näringslivsåtgärder, men industrin tycker inte att det räcker. Centerpartiet har lagt fram en skuggbudget med 1,2 miljarder kronor riktade mot elektrifiering av tunga vägtransporter, höjd klimatpremie för eldrivna lastbilar och utbyggnad av laddinfrastruktur.
Det är ett konkret förslag på bordet, men inte något som löser korttidsstödsfrågan. Den ligger fortfarande och skvalpar.
Vill du se vad vårbudgeten faktiskt gör för din verksamhet kan du läsa genomgången av vårbudgeten 2026 och vad den innebär för företagare.
Det här bör du göra som småföretagare
Den politiska dragkampen tar tid. Under tiden måste du som driver eget tänka själv. Några saker som är värda att göra nu, oavsett vad regeringen landar i:
Granska kundkoncentrationen: Om mer än 40 procent av omsättningen kommer från en enda industrikund, det är en risk du behöver förhålla dig till aktivt.
Bygg kassaflödesbuffert: När orderingången blir ryckig är det kassan som avgör om du klarar en svacka eller inte. Praktiska tips för att stärka kassaflödet i företaget finns på sajten.
Förstå a-kassan även om du driver eget: Många frilansare och soloföretagare missar tryggheten som faktiskt finns. Läs mer om a-kassa för småföretagare.
Bredda kundbasen: Lättare sagt än gjort, men om industrin är på väg in i ett svagare 2026 är det nu du bör leta nya branscher och segment. Tillväxtstrategier som faktiskt fungerar kan ge lite inspiration.
Varför det här är en vattendelare
Det finns två scenarier framåt. I det ena rycker regeringen upp sig, fixar korttidsstödet, sätter fart på elutbyggnaden och ger industrin långsiktiga besked. Då klarar Sverige omställningen med jobben i behåll, kanske till och med med fler jobb än i dag.
I det andra scenariot fortsätter systemet att krångla. Företag som kunnat rida ut svackan tvingas varsla. Underleverantörer stryker med. Stora industrijättar flyttar investeringar till länder med lägre elpris och enklare regelverk. Och en gång förlorad industri kommer inte tillbaka.
Jakob Tellgrens varning om att företagen riskerar att lämna Sverige ska tas på allvar. Det är inte en förhandlingsretorik, det är vad som redan händer i vissa segment.
För dig som driver ett småföretag i Sverige är det värt att följa den här frågan tätt. Besluten som fattas i vår kommer att påverka din orderbok under flera år framåt, oavsett om din kund heter Volvo eller en lokal verkstad som levererar till dem.
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
