Senast uppdaterad: 25 augusti 2026
AKTUELL 2026

Kort beskrivning: Reservation för framtida sannolika utgifter.

Avsättning är en post i balansräkningen för framtida utgifter där belopp eller förfallotid är osäker, men där förpliktelsen är sannolik och storleksmässigt uppskattbar. Rätt hanterade avsättningar ger en rättvisande bild av bolagets verkliga skuldsättning, fel hanterade förvränger resultatet och kan utlösa ifrågasättanden från revisor och Skatteverket.

Så definieras Avsättning

Enligt ÅRL 3 kap 9 § ska en avsättning redovisas när tre kriterier är uppfyllda samtidigt: bolaget har en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen, och beloppet kan uppskattas tillförlitligt. Saknas något av dessa tre kriterier är det inte en avsättning, utan antingen en skuld, en ansvarsförbindelse eller ingenting alls.

Skillnaden mot en vanlig skuld ligger i osäkerheten. En leverantörsskuld på 147 500 kr till en specifik mottagare med förfallodag 31 januari är en skuld. En garantiavsättning på uppskattningsvis 380 000 kr för sålda produkter där bolaget vet att reklamationer kommer, men inte från vem eller exakt när, är en avsättning. Ansvarsförbindelser däremot redovisas endast som upplysning i not, eftersom utflödet där bedöms som mindre sannolikt än 50 procent.

De vanligaste avsättningsposterna i svenska SME-bolag är pensionsförpliktelser, garantier, omstruktureringskostnader, förlustkontrakt och tvister. Regelverket skiljer sig mellan K2 och K3: K2-bolag får enbart redovisa avsättningar i vissa specifika situationer, medan K3 följer en mer principbaserad modell nära IAS 37.

KategoriRedovisas somSannolikhet utflöde
Exakt belopp, känd mottagareSkuldSäker
Uppskattat belopp, sannolikt utflödeAvsättningÖver 50 procent
Osäker förpliktelseAnsvarsförbindelse (not)Under 50 procent
Framtida driftkostnaderFår ej avsättasEj tillämpligt

Avsättning i verkligheten

Det är framförallt tillverkande bolag, konsultbyråer med pensionsplaner och bolag med kundgarantier som hanterar avsättningar löpande. För ett renodlat tjänstebolag med tio anställda på tjänstepension ITP1 uppstår sällan avsättningar utöver själva pensionsskulden, eftersom premierna betalas löpande. Däremot får ett bolag som säljer vitvaror med tvåårig garanti en återkommande garantiavsättning varje bokslut, baserat på historisk reklamationsfrekvens.

Triggerpunkterna är tydliga. Bokslutsdagen är den uppenbara, men avsättningen ska även uppdateras löpande om väsentliga händelser inträffar. Om ett bolag får en stämningsansökan i juni ska bedömningen göras direkt vid delårsbokslut, inte vänta till december. Exempelvis får en omstruktureringsavsättning bara redovisas om det finns en formell, detaljerad plan som är kommunicerad till de berörda före balansdagen. En intern Powerpoint räcker inte.

Branschskillnader är betydande. Byggbolag hanterar avsättningar för garantiåtaganden i flera år framåt, ofta 1-3 procent av omsatt projektvolym. IT-konsulter har sällan garantiavsättningar men oftare pensionsavsättningar. Fastighetsbolag använder avsättningar för rivningsåtaganden och miljösanering. Beslut som påverkas: utdelningskapacitet (avsättningar minskar fritt eget kapital och därmed utrymmet enligt 3:12-reglerna), bankkovenants baserade på soliditet, och värderingen vid exit eftersom köparens due diligence nästan alltid granskar avsättningarnas rimlighet.

Vanlig missuppfattning: att avsättningar är ett sätt att ”spara undan” vinst till sämre år. Det är resultatmanipulation, inte redovisning, och revisorer underkänner det direkt. Avsättningar får inte användas som buffert.

Räkneexempel: garantiavsättning i tillverkande bolag

Nordic Tools AB tillverkar handverktyg med 24 månaders garanti. Omsättning 2026: 42 MSEK. Historik från senaste fem åren visar att reklamationer kostat i snitt 1,8 procent av omsatt volym, där cirka 70 procent av kostnaden infaller inom 12 månader och 30 procent under år två.

CFO beräknar garantiavsättningen vid bokslut 2026-12-31:

  • Omsatt under 2026: 42 000 000 kr
  • Förväntad total garantikostnad: 42 000 000 × 1,8 procent = 756 000 kr
  • Redan utbetalt under 2026 för sålda varor 2026: 189 000 kr
  • Kvarvarande förväntat utflöde: 756 000 – 189 000 = 567 000 kr
  • Plus kvarvarande garantiansvar från 2025 års försäljning: 142 000 kr
  • Total avsättning per 2026-12-31: 709 000 kr

Bokföringen: Debet konto 7410 Garantikostnader 709 000 kr, Kredit konto 2210 Avsättningar för garantier 709 000 kr. Effekten på resultatet är en kostnad som minskar vinst före skatt. Bolagsskatten på 20,6 procent innebär att avsättningen ger en skattelättnad på 146 054 kr det år den bokförs, eftersom avsättningar enligt huvudregeln är skattemässigt avdragsgilla om de är sannolika och uppskattbara. När de faktiska reklamationskostnaderna sedan infaller under 2027-2028 minskar avsättningen utan att resultatet påverkas igen. Bolaget undviker därmed resultatchocker när reklamationer kommer in.

För bolag som vill modellera effekten på kassaflöde och soliditet, använd likviditetsbudgeten för att separera avsättningens bokföringsmässiga kostnad från faktiskt utflöde.

Vanliga misstag och fallgropar

  • Avsätta för framtida driftkostnader: Planerat underhåll, framtida marknadsföring eller kommande lönehöjningar får aldrig avsättas. Det är framtida kostnader utan befintlig förpliktelse. Revisorn backar ut sådana poster direkt och resultatet justeras uppåt.
  • Glömma diskontering vid långa avsättningar: Avsättningar som förfaller om 5-10 år (rivningsansvar, långa garantier) ska nuvärdesberäknas enligt K3 om effekten är väsentlig. Ett bolag som redovisar 2 000 000 kr som förfaller 2034 utan diskontering överskattar skulden med flera hundra tusen kronor.
  • Använda samma procentsats år efter år utan omprövning: Om reklamationsfrekvensen sjunkit från 1,8 till 0,9 procent ska avsättningen justeras. Schablonprocent blir fel över tid och skapar antingen dold reserv eller underreservering.
  • Blanda ihop avsättning och periodisering: En upplupen revisionskostnad på 85 000 kr för utfört arbete är en upplupen kostnad, inte en avsättning. Skillnaden: upplupen kostnad avser redan erhållen prestation med känt belopp.
  • Missa upplysningskraven: K3 kräver not med ingående balans, tillkommande avsättningar, utnyttjade belopp, återförda belopp och utgående balans. Saknas noten anmärker revisorn.

Vanliga frågor

Är en avsättning skattemässigt avdragsgill?

Ja, förutsatt att kriterierna i ÅRL är uppfyllda och avsättningen är affärsmässigt motiverad. Skatteverket följer normalt bokföringen, men kan ifrågasätta avsättningar som saknar historisk grund eller verkar vara resultatutjämnande. Pensionsavsättningar har särskilda regler och är avdragsgilla med vissa begränsningar kopplade till prisbasbeloppet.

Får ett K2-bolag göra avsättningar?

Bara i begränsade fall. K2 tillåter avsättningar för pensionsförpliktelser och vissa garantier, men förbjuder exempelvis avsättningar för omstruktureringar. Ett växande bolag som börjar hantera komplexa avsättningar bör överväga byte till K3, trots att det innebär mer omfattande upplysningskrav och redovisningsarbete.

Vad händer om avsättningen visar sig vara för hög?

Den återförs mot resultatet det år omprövningen görs. Om Nordic Tools AB året efter ser att garantikostnaderna bara blev 340 000 kr istället för 709 000 kr, återförs mellanskillnaden som en intäkt. Det ökar beskattningsbar vinst och därmed bolagsskatten med 20,6 procent på det återförda beloppet.

Kan en pågående rättstvist leda till avsättning?

Ja, om förlust är mer sannolik än 50 procent och beloppet kan uppskattas. Juristens bedömning är avgörande och ska dokumenteras skriftligt. Är utfallet osäkert men inte osannolikt redovisas tvisten som ansvarsförbindelse i not istället. Vinner bolaget senare tvisten återförs avsättningen.

Påverkar avsättningar utdelningsutrymmet?

Ja, direkt. Avsättningar minskar årets resultat och därmed fritt eget kapital. Ett bolag som avsätter 800 000 kr för garantier minskar utdelningsbart belopp med motsvarande, vilket också påverkar hur mycket som kan tas ut enligt grundbeloppet effektivt, eftersom gränsbeloppet finns men utdelningskapaciteten saknas.

Se fler förklaringar i vår fullständiga ordlista över affärstermer.

Erik Söderberg

Grundare och chefredaktör

Erik Söderberg

Tidigare CFO på två svenska bolag som sålts. Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm med bakgrund som revisor. Skriver om tillväxt, finansiering, värdering och exit. Har byggt alla åtta kalkylatorer på sajten.

Läs mer om Erik →