Likviditetsbudget: så bygger du en kassaflödesprognos som faktiskt håller 2026

Den vanligaste orsaken till att lönsamma företag går omkull är inte dålig försäljning. Det är att kassan tar slut innan kunden hinner betala. Jag har suttit i styrelserummet när ett bolag med god orderbok plötsligt insåg att de inte kunde betala löner den 25:e eftersom en stor kund sköt upp betalning med två veckor. Det är där en likviditetsbudget hade räddat situationen, om någon hade gjort den tre månader tidigare.

En likviditetsbudget är en 12-månaders prognos över när pengar kommer in och går ut ur företagets kassa. Till skillnad från resultaträkningen, som visar lönsamhet över tid, visar likviditetsbudgeten faktiska kronor på banken varje månad. Det är skillnaden mellan att veta att man tjänar pengar och att veta att man överlever. Verktyget nedan hjälper dig bygga prognosen för 2026, identifiera svaga månader och planera åtgärder innan de behövs.

Varför likviditetsbudget är viktigare än resultatbudget

Många företag nöjer sig med att budgetera intäkter och kostnader för året. Men resultat är inte pengar. En faktura på 500 000 kronor som du skickar i februari och får betalt för i maj bidrar till resultatet omedelbart, men till kassaflödet först tre månader senare. Om kostnaderna för att producera varan också låg i februari har du haft ett tyst likviditetsbortfall på 500 000 kronor under tre månader, trots att du alltså är ”lönsam”.

Detta är särskilt tydligt för växande bolag. Ju snabbare du växer, desto mer kapital binder du upp i kundfordringar och lager. Paradoxalt nog kan tillväxt alltså försätta ett lönsamt bolag i likviditetskris. På engelska kallar man den här effekten ”growth kills cash” och den är anledningen till att många startups som rapporterar fina tillväxtsiffror ändå behöver ta in nytt kapital gång på gång.

En annan vanlig fallgrop är säsongsvariationer. En restaurang i skärgården har kanske 80 procent av årsintäkten under juni till augusti, medan hyra och grundbemanning kostar lika mycket i november. En bra resultatbudget döljer därmed detta eftersom den bygger på årsbas. En likviditetsbudget visar däremot exakt hur mycket du måste ha kvar på kontot i september för att klara vintern.

Så fyller du i kalkylatorn

Verktyget ovan är uppbyggt runt tre delar: startsaldo, inbetalningar per månad och utbetalningar per månad. Ingående balans plus inbetalningar minus utbetalningar ger utgående balans, som sedan blir ingående balans nästa månad. Enkel logik, men nyttan ligger i disciplinen att faktiskt skriva ner siffrorna.

Startsaldo: Kolla aktuell saldo på företagskontot plus eventuell checkkredit som är tillgänglig. Räkna alltså den likvida kassan du faktiskt kan disponera just nu. Om du har bundet kapital eller öronmärkta skattemedel ska det inte räknas med.

Startmånad: Välj den månad du vill börja prognosen. För en årsbudget är januari logiskt, men för en rullande 12-månadersprognos börjar du från aktuell månad. Många ekonomichefer jag pratat med uppdaterar sin prognos varje månad och rullar fram horisonten.

Snabbifyllning: Använd fälten för återkommande in- och utbetalningar för att snabbt fylla alla 12 månader med baslinjen. Det sparar tid när huvuddelen av intäkterna och kostnaderna är relativt stabila. Sedan finjusterar du enskilda månader för engångsposter.

Cellerna i tabellen: Klicka direkt i inbetalnings- eller utbetalningscellen för respektive månad och justera. Utgående balans räknas om automatiskt. Röd cell betyder att saldot blir negativt, orange att det blir mindre än 50 000 kronor.

Vad räknas som inbetalningar?

Kom ihåg att likviditetsbudget handlar om pengar som faktiskt landar på kontot, inte fakturor som skrivs ut. Det betyder att du alltså ska förskjuta inbetalningarna baserat på din genomsnittliga betaltid.

• Kundinbetalningar: Om du fakturerar med 30 dagars betaltid och faktiskt får betalt efter 35 dagar, ska januarifakturans inbetalning hamna i februari eller mars. Räkna alltså på faktisk DSO (days sales outstanding), inte fakturavillkorets text.
• Abonnemang och prenumerationer: Om du har SaaS-intäkter som kunderna avgiftsmässigt löser månadsvis kommer inbetalningarna ganska jämnt varje månad, vilket är en stor likviditetsfördel.
• Momsåterbäring: Om du har mer ingående än utgående moms får du pengar tillbaka. Räkna in detta på rätt månad efter Skatteverkets utbetalningar.
• Lån och ägartillskott: Planerade tillskott av eget eller lånat kapital ska du lägga in när du väntar dig att pengarna kommer.
• Försäljning av anläggningstillgångar: Säljer du en bil eller maskin ska likviden räknas med den månad affären slutförs.

Vad räknas som utbetalningar?

Samma logik gäller för utbetalningar, men här är det ännu viktigare att vara noggrann eftersom glömda kostnader är den vanligaste anledningen till att prognoser överskattar likviditeten.

• Löner: Lägg in bruttolön plus arbetsgivaravgift på 31,42 procent 2026 (för personer 19 till 66 år med standardavgift). För anställda med andra åldersintervall gäller lägre avgifter. Lönen går vanligtvis ut den 25:e i månaden, medan skatter och avgifter faller in den 12:e i påföljande månad. Förenkla genom att lägga allt i den månad lönen går ut.
• Hyra, abonnemang, försäkringar: Återkommande kostnader är enkla att planera men lätta att underskatta. Samla en lista och jämför mot bokföringen månadsvis för att inte missa något.
• Leverantörsfakturor: Precis som med kundinbetalningar ska du räkna på faktisk betaltid, inte inköpsdatum. Om du har 30 dagars kredit hos huvudleverantören, förskjut utbetalningen med en månad.
• Skatter: Moms går in till Skatteverket kvartalsvis eller månadsvis beroende på omsättning. Preliminärskatt och arbetsgivaravgifter går in månadsvis. Årsmomsen och slutskatten landar som större engångsposter, ofta i februari eller mars. Skatteverkets inbetalningskrav är den vanligaste orsaken till plötsliga likviditetsproblem.
• Amortering och räntor: Fasta amorteringar lägger du på den månad då de belastar bankkontot. Räntor räknar du utifrån aktuell skuldprofil.
• Investeringar och engångskostnader: Planerade inköp av utrustning, licenser, konsultarvoden. Lägg dessa där de faktiskt landar, inte där de tänks budgetmässigt.

Räkneexempel: ett säsongsbolag

Låt mig visa konkret hur det här kan se ut under 2026. Antag att du driver en mindre byggfirma med tre anställda. Sommarsäsongen är hektisk, vintern är dämpad. Dina förväntade siffror ser ut så här:

• Startsaldo januari: 400 000 kronor
• Inbetalningar lågsäsong (nov-mars): 250 000 kronor per månad
• Inbetalningar högsäsong (apr-okt): 600 000 kronor per månad
• Utbetalningar grundbemanning (löner + AG): 180 000 kronor per månad
• Utbetalningar lokalkostnader och administration: 80 000 kronor per månad
• Utbetalningar inköp under högsäsong: 200 000 kronor extra per månad (apr-okt)
• Skatter kvartalsvis: 150 000 kronor i februari, maj, augusti, november

Om du matar in detta i kalkylatorn ser du att saldot håller sig över 300 000 kronor under högsäsongen men faller till cirka 140 000 kronor i november efter kvartalsskatt plus lågsäsongens utgifter. Det är en varningssignal om att en oväntad kostnad i november kan skapa problem. Åtgärden är antingen att förhandla upp betaltiden med leverantörer under lågsäsong, ordna en checkkredit på 200 000 till 300 000 kronor som buffert, eller se över om du kan flytta några investeringar till maj eller juni när kassan är stark.

Så tolkar du prognosen

Tre nyckeltal är värda att titta på extra noga:

Lägsta saldot under året: Detta är själva syftet med övningen. Om det lägsta saldot ligger under noll har du ett akut problem och måste ordna finansiering eller ändra utgiftsprofilen. Om det ligger mellan noll och en månadskostnad har du en tunn marginal som riskerar att brista vid minsta avvikelse. Om det ligger över två månadskostnader har du däremot en hälsosam buffert.

Nettoflödet över året: Detta visar om du bygger kassa eller tappar den. Positivt nettoflöde betyder att bolaget genererar likviditet och kan amortera, investera eller dela ut. Negativt nettoflöde är inte nödvändigtvis dåligt, det kan vara medvetet om du investerar i tillväxt, men du måste veta varifrån pengarna ska komma när kassan tar slut.

Nettoflödet per månad: Titta särskilt på månader med stort negativt netto. Om februari visar minus 300 000 kronor behöver du säkra att saldot före februari är minst 300 000 kronor högre än den buffert du vill ha kvar efter månaden.

Åtgärder när prognosen ser tuff ut

Om likviditetsbudgeten visar röda månader, panikera inte. Det finns en hel verktygslåda att ta till. I min erfarenhet är det ofta flera små åtgärder kombinerade som löser problemet, inte en stor.

Snabba upp kundinbetalningarna: Kassarabatt på 2 procent vid betalning inom 10 dagar kostar mindre än en kredit på motsvarande belopp. Fakturera så snabbt som möjligt efter levererad tjänst. Skicka påminnelser automatiskt. Använd factoring om kundbasen tillåter det.

Förläng leverantörsbetaltid: Ring din största leverantör och förhandla från 30 till 45 eller 60 dagars betaltid. Det här är ofta den enskilt mest effektiva åtgärden eftersom den är kostnadsfri. Se samtidigt över alla abonnemang och prenumerationer som kan sägas upp.

Ordna checkkredit innan du behöver den: Banker är villiga att bevilja kredit när bolaget mår bra. De är däremot mycket restriktiva när det redan brinner. Ordna därför en checkkredit i god tid, även om du inte tänker använda den.

Synka skatter och löner: Om du har möjlighet att planera stora leveranser eller inköp till kvartalets början istället för slut får du ytterligare en månads kredit på momsen. Små justeringar i fakturerings- och betalningsrytm kan göra stor skillnad.

Se över investeringar och engångsposter: Kan en planerad IT-investering vänta tre månader? Kan en nyanställning skjutas fram med ett kvartal? Engångsposter är ofta det lättaste att justera utan att påverka verksamheten.

Vanliga misstag

Efter att ha granskat hundratals likviditetsprognoser har jag sett samma fel dyka upp om och om igen. Undvik dessa:

Optimistiska intäkter: Säljchefen tror på 20 procents tillväxt, VD lägger in 15 procent för säkerhets skull, och CFO borde lägga in 10 procent men gör det inte för att inte gå emot. Resultatet är en prognos som nästan aldrig stämmer. Räkna hellre konservativt på intäkterna och låt uppsidan vara en trevlig överraskning.

Glömda kostnader: Försäkringspremier som går ut årligen, licenskostnader som förnyelse sker på i maj, bonusutbetalningar i mars, semesterlöner i juni. Gå igenom föregående års bokföring månad för månad och leta efter oregelbundna poster. En bra grundregel är att ta bokförda utbetalningar senaste 12 månader och justera för kända förändringar.

Fel betaltidsantagande: Tumregel: räkna alltid sämre än kreditvillkoren. Om du skriver 30 dagar och får betalt på 35 i genomsnitt, lägg in 40 i kalkylen. Det här är ingen pessimism, det är riskhantering.

Engångsmoms: Årsmomsen kommer i februari eller mars för de flesta AB. Glöm inte denna. Den kan vara flera hundra tusen kronor och skapar en signifikant dipp om den inte är planerad.

Förväxling av resultat och likviditet: En kvartalsavstämning som visar vinst betyder inte att pengarna finns på kontot. Kundfordringar är tillgångar i resultaträkningen men inte kassa. Se till att alla som läser prognosen förstår skillnaden.

När och hur ofta ska du uppdatera prognosen?

Min starka rekommendation är månatlig uppdatering. Första dagen i varje månad går du igenom utfallet för föregående månad, justerar kommande månader baserat på aktuell status och rullar fram prognosen ett steg. Det tar 30 till 60 minuter och är en av de mest värdefulla ekonomirutinerna ett företag kan ha.

Kvartalsvis uppdatering är också acceptabelt för stabila verksamheter, men då riskerar du att missa tidiga varningssignaler. Årlig uppdatering är alltför sällan och gör prognosen mest till ett pliktdokument utan verkligt styrvärde.

Sätt gärna två nivåer av prognos: en baslinjeversion med realistiska antaganden och en pessimistisk version där intäkterna är 20 procent lägre och utgifterna 10 procent högre. Om även det pessimistiska scenariot är hanterbart kan du sova gott. Om det är kritiskt bör du däremot redan nu agera för att bygga buffert.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan likviditetsbudget och resultatbudget?

Resultatbudgeten visar intäkter och kostnader för att beräkna vinst över tid. Likviditetsbudgeten visar däremot när pengar faktiskt rör sig till och från kontot. En faktura bidrar till resultatet när den skrivs ut, men till likviditeten först när kunden betalar. Båda behövs för att styra ett företag, men likviditeten är det som avgör om bolaget överlever.

Hur lång tidshorisont ska likviditetsbudgeten ha?

Tolv månader är standard för de flesta bolag eftersom det täcker alla säsongsvariationer och årliga engångsposter. För startups och snabbväxande bolag kan veckobaserad 13-veckors rullande prognos (så kallad 13-week cash flow) vara bättre, nämligen eftersom den ger närmare horisonten. För stora etablerade bolag med stabila kassaflöden räcker däremot kvartalsvis prognos 12 månader framåt.

Ska moms ingå i inbetalningar och utbetalningar?

Ja, likviditetsbudgeten ska spegla faktiska transaktioner inklusive moms. Kundinbetalningar är fakturabeloppet inklusive moms. Leverantörsfakturor är likaså inklusive moms. Momsinbetalning till Skatteverket läggs separat på förfallodagen. Detta skiljer sig från resultaträkningen, där moms inte ingår i intäkter eller kostnader.

Hur hanterar jag osäkra intäkter i prognosen?

Använd en sannolikhetsviktad approach. Om en affär på en miljon kronor har 50 procents sannolikhet att landa i mars, lägg in 500 000 kronor i mars. Alternativt gör du två scenarion, ett med och ett utan affären, och använder det sämre som styrande. Lägg aldrig in den optimistiska siffran som huvudprognos, oavsett hur säker säljaren är.

Vad är en bra likviditetsbuffert?

En vanlig tumregel är att alltid ha minst två till tre månaders driftskostnader som buffert, alltså motsvarande två eller tre månaders totala utbetalningar. För volatila verksamheter eller bolag med koncentrerad kundbas behöver du däremot mer. För stabila serviceföretag med spridd kundbas kan en månad räcka, kompletterat med en checkkredit.

Hur hanterar jag en förväntad men osäker investering?

Sätt in den i prognosen med realistisk tidpunkt och beskrivning, men markera att den är flyttbar. Om kassan börjar tryta kan du då skjuta fram investeringen. Har du inte inkluderat den alls i prognosen finns däremot risken att den glöms bort eller utförs på fel tidpunkt.

Kan jag använda Excel istället?

Självklart. Många CFO:er gör sina prognoser i Excel. Fördelen med Excel är flexibilitet, nackdelen är att formler går sönder och versionshantering dessutom blir problematisk. Verktyget ovan är enklare att börja med och räknar rätt utan risk för formelfel. För mer avancerade prognoser, framför allt med scenariohantering, är Excel eller en specialiserad likviditetsmodul i bokföringsprogrammet ofta bättre.

Om författaren

Erik Söderberg är grundare av alltomforetagande.se och tidigare CFO på två svenska bolag som sålts. Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm med bakgrund som revisor. Senast uppdaterad 2026.

Läs mer om Erik →