En majoritet av svenska företag anser att det blivit svårare att göra affärer i USA. Ändå planerar åtta av tio för fortsatt expansion på marknaden. Det visar en kartläggning från Svensk-amerikanska handelskammaren i New York.
Bakom paradoxen ligger två krafter som drar åt olika håll. Tullar och nya regelkrav höjer tröskeln. Samtidigt är USA fortfarande Sveriges största exportmarknad för tjänster och tredje största för varor, enligt regeringen. För de flesta svenska bolag väger marknadens storlek tyngre än krånglet.
Tullavtalet lägger 15 procent på nästan allt
Den största förändringen för svenska exportörer är EU:s och USA:s tulluppgörelse. Nästan alla EU-varor beläggs nu med 15 procents importtull vid införsel till USA. Det är den enskilt viktigaste siffran att räkna med för dig som säljer fysiska produkter över Atlanten.
Avtalet växte fram efter ett möte mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump i Skottland sommaren 2025. Det gemensamma uttalandet undertecknades i augusti samma år. Europaparlamentet godkände huvudförordningen med 440 röster för, 151 emot och 50 nedlagda.
Tullen är inte en engångskostnad. Den ligger på varje försändelse, år efter år, tills avtalet löper ut.
Sunset-klausulen sätter en deadline 2029
Huvudförordningen upphör att gälla 31 december 2029. Det är en så kallad sunset-klausul, vilket betyder att hela ramverket har ett inbyggt slutdatum och måste omförhandlas eller förlängas.
Senast 30 juni 2029 ska EU-kommissionen bedöma hur avtalet påverkat EU:s industri, jordbruk och små och medelstora företag. För dig som planerar en USA-satsning innebär det att kalkylen bör hålla även efter 2029, eftersom villkoren då kan förändras igen.
EU fick också igenom motprestationer. Förordningen avskaffar tullarna på alla industrivaror från USA och ett separat beslut förlänger den tullfria importen av hummer till EU, nu även bearbetad. Parlamentet röstade igenom den delen med 444 röster för.
Tre hinder som svenska bolag möter i verkligheten
Tullnivån är bara en del av bilden. De konkreta hindren ser ut så här:
- Tullkostnaden på 15 procent: Den äter direkt på marginalen om du inte kan höja priset eller flytta delar av produktionen närmare slutmarknaden.
- Stål- och aluminiumderivat med extra pålagor: I augusti 2025 lade USA till 407 produktkategorier i förteckningen över tullpliktiga stål- och aluminiumderivat. Säljer du komponenter eller halvfabrikat i metall kan du träffas hårdare än den allmänna 15-procentsnivån.
- Regelkrav kring data och AI: Använder ditt bolag amerikanska molntjänster eller AI-verktyg måste du dokumentera överföringsgrunden enligt GDPR. Det är administration som många svenska företag missar tills en kund eller revisor frågar.
Vad GDPR kräver när du använder amerikanska AI-tjänster
GDPR innehåller inget förbud mot amerikanska leverantörer. Men du måste kunna visa på vilken rättslig grund personuppgifter förs över till USA och här skiljer sig leverantörerna åt.
Microsoft är certifierat under EU-US Data Privacy Framework, vilket ger en färdig överföringsgrund. Anthropic, som ligger bakom Claude, är inte DPF-certifierat utan stödjer sig på Standard Contractual Clauses. Använder du en SCC-leverantör krävs en Transfer Impact Assessment enligt CNIL:s mall, alltså en skriftlig bedömning av riskerna med överföringen.
I verkligheten bör du:
- Dokumentera vilken grund varje leverantör använder, DPF eller SCC.
- Minimera och pseudonymisera data innan den lämnar EU.
- Be om certifieringar som SOC 2 Type II, ISO 27001:2022 och ISO/IEC 42001:2023 för AI-specifika tjänster.
Den som vill förstå kostnadssidan av sådana verktyg kan ha nytta av att läsa om hur tre av fyra företag tappar kontrollen över sina AI-kostnader.
Varför majoriteten expanderar trots krånglet
Svaret är marknadens storlek. USA är den största destinationen för svensk tjänsteexport och den tredje största för varuexport, enligt regeringen. En 15-procentig tull gör marknaden dyrare men inte mindre.
Det finns också ett uppbyggt stödsystem på plats. Sverige har ambassad i Washington, generalkonsulat i New York och San Francisco och ett generalkonsulat i Houston är på väg att öppna. Till det kommer ett nätverk av handelskammare och honorärkonsulat som hjälper bolag att hitta lokala kontakter och navigera regelverket.
För många svenska bolag handlar beslutet inte om huruvida man ska in på USA-marknaden, utan om hur man strukturerar affären för att klara tullen. Att lägga delar av tillverkningen eller lagerhållningen i USA är ett sätt att minska antalet tullpliktiga försändelser.
Den som väger en sådan satsning bör börja i en ordentlig kalkyl. En realistisk likviditetsbudget fångar upp hur tullen påverkar kassaflödet månad för månad och en genomtänkt tillväxtstrategi avgör om expansionen bär sina egna kostnader.
Vad du bör göra innan du satsar på USA
Räkna med tullen från start. Lägg in 15 procent i prismodellen och se efter om marginalen håller. Klarar den inte det är frågan inte om du ska höja priset, utan med hur mycket och om kunden accepterar det.
Kolla din varukod. Säljer du metallkomponenter eller produkter med stål- eller aluminiuminnehåll, kontrollera om de hamnar bland de tullpliktiga derivaten. Skillnaden mellan allmän tullnivå och derivattull kan vara betydande.
Ordna datadokumentationen tidigt. Har du amerikanska kunder eller använder amerikanska verktyg, ha överföringsgrunden klar innan affären stänger. Det är billigare att dokumentera i förväg än att reda ut i efterhand.
Och planera bortom 2029. Avtalet kan se annorlunda ut då. En satsning som bara går runt på dagens tullnivå är sårbar för nästa omförhandling.
FAQ
Vilken tull gäller för svenska varor till USA 2025?
Nästan alla EU-varor, inklusive svenska, beläggs med 15 procents importtull vid införsel till USA enligt EU:s och USA:s tulluppgörelse från 2025. Vissa stål- och aluminiumderivat kan träffas av högre pålagor.
När upphör tullavtalet mellan EU och USA att gälla?
Huvudförordningen upphör att gälla 31 december 2029. Det är en sunset-klausul som innebär att avtalet då måste omförhandlas eller förlängas. EU-kommissionen ska senast 30 juni 2029 bedöma hur avtalet påverkat europeisk industri och småföretag.
Får svenska företag använda amerikanska AI-tjänster enligt GDPR?
Ja. GDPR innehåller inget förbud mot amerikanska leverantörer. Men företaget måste dokumentera överföringsgrunden, antingen EU-US Data Privacy Framework eller Standard Contractual Clauses. För SCC-leverantörer krävs en Transfer Impact Assessment.
Varför expanderar svenska bolag till USA trots tullarna?
USA är Sveriges största exportmarknad för tjänster och tredje största för varor. Marknadens storlek väger tyngre än tullkostnaden för de flesta bolag. Åtta av tio svenska företag planerar fortsatt expansion enligt Svensk-amerikanska handelskammaren.
Vad är skillnaden mellan DPF och SCC vid dataöverföring?
DPF, EU-US Data Privacy Framework, är en certifiering som ger en färdig rättslig grund för överföring till USA. SCC, Standard Contractual Clauses, är avtalsklausuler som kräver en kompletterande Transfer Impact Assessment. Microsoft är DPF-certifierat, medan Anthropic använder SCC.
Hur kan ett svenskt bolag minska tullkostnaden i USA?
Genom att lägga delar av tillverkningen eller lagerhållningen i USA minskar antalet tullpliktiga försändelser från EU. Det kräver dock en kalkyl över etableringskostnader mot besparad tull och lönar sig främst vid större volymer.
Magnus Bergström
Magnus Bergström är nyhetsredaktör på alltomforetagande.se. Ekonomijournalist med journalistexamen från JMG vid Göteborgs universitet. Tolv års erfarenhet av rapportering från svenska SME-bolag, kapitalmarknad och konjunkturläget, bland annat åtta år på en ledande ekonomidagstidning. Bevakar löpande skatteregler, bidragsändringar, politiska beslut och branschtrender som påverkar svenska företag.
